Annons
Det är fortfarande oklart huruvida Sveriges ansökan om medlemskap i Nato kommer att godkännas. Men i tisdags fattades ett beslut i EU om att unionen som helhet ska införlivas med Nato, oavsett de enskilda EU-ländernas formella medlemskap i krigsalliansen.
Det stora flertalet EU-länder är också medlemmar i den USA-styrda och geopolitiska krigsalliansen Nato. De två tingen har hittills formellt hållits isär så att ett EU-land som väljer att inte gå med i Nato inte omfattas av de krigsskyldigheter som ett sådant medlemskap medför. Men det är nu på väg att ändras.
På tisdagen fattades ett beslut på högsta överstatliga EU-nivå om vad man kallar ”ett fördjupat samarbete” mellan EU och Nato. Konkret innebär det att EU som helhet införlivas med Nato i ett de facto-medlemskap, Vilket i sin tur medför att även EU-länder som inte enskilt är medlemmar i Nato ändå indirekt ansluts till krigsalliansen med de åtaganden det innebär.
Beslutet utgör ytterligare ett steg från mellanstatligt samarbete mot överstatlig federation och kringgår också den gamla principen om att EU inte ska vara en militär försvarsallians och inte ha någon gemensam militär. Det stora steget och paradigmskiftet motiveras med Rysslands invasion av Ukraina och ett som man upplever ökat hot från Kina.
Handslag mellan Natochefen, Europeiska rådets ordförande och EU-kommissionens ordförande
Beslutet är det tredje i raden sedan 2016 där steg tas för ett de facto centralt införlivande av EU som union i Nato i motsats till att detta är en nationell angelägenhet att besluta om för varje enskilt EU-land.
– Att stärka partnerskapet mellan Nato och EU är viktigare än någonsin, sade Natochefen tillika norske socialdemokraten Jens Stoltenberg, med hänvisning till kriget i Ukraina, på en presskonferens i samband med att beslutet undertecknandes.
Även Europeiska rådets ordförande Charles Michel deltog vid presskonferensen bekräftade att EU och Nato i dag står närmare varandra än någonsin tidigare, så nära ett formellt centralt medlemskap man kan komma. I likhet med Stoltenberg motiverade han denna överstatliga Nato-anslutning med Rysslands invasion av Ukraina.
– Rysslands krig mot Ukraina har fått två oavsiktliga följder. Det har stärkta båda organisationerna och fört oss närmre varandra.
EU-kommissionens ordförande Ursula Leyen bekräftade också att man med beslutet tar sammansmältningen av EU och Nato ”till nästa nivå”. Hon aviserade också delvis nya uppgifter inom ramen för detta samgående.
Bland annat ska man arbeta mer intensivt med den påstådda ”klimatförändringens säkerhetsmässiga konsekvenser”. Ett annat kontroversiellt område där Nto och EU nu gör intensifierad gemensam sak är att agera mot det man kallar ”utländsk inblandning i demokratiska processer”. Kritik har samtidigt riktats mot att legitim politisk opposition, framför allt konservativ sådan tystas med sådant misstänkliggörande som förevändning.
Precis som Stoltenberg och Michel lade dock Leyen tonvikten för varför EU och Nato ska bli ett på det ryska hotet relaterat till kriget i Ukraina.
– Det ryska hotet är det mest direkta men inte de enda. Vi ser även att Kina alltmer försöker omskapa omforma den internationella ordningen till egen fördel.
LÄS ÄVEN: Turkiskt missnöje med svenska åtgärder – Natomedlemskap osäkert
Annons