S-regeringen lovade att ”knäcka gängen”. I stället håller 2022 på att utvecklas till ett nytt rekordår för antalet gängkriminella dödsskjutningar. Kriminologen Manne Gerell vidgår att det ”definitivt finns en koppling till den stora invandringen och misslyckade integrationen”.
Kriminologer har överlag dåligt rykte i de svenska folkdjupen. De har oftast ett som många uppfattar verklighetsfrånvänt vänsterperspektiv i sina analyser och vill inte gärna tala om de asylrelaterade invandrargruppernas höga överrepresentation som förövare för grov brottslighet. I den mån man ändå vidgår detta förklaras och ursäktas det regelmässigt med ”socioekonomiska faktorer” där skulden läggs på samhället och inte sällan också på vanliga svenskars rasism.
Från hög nivå till ännu högre
Manne Gerell är docent i kriminologi vid Malmö universitet. I motsats till många av sina kollegor erkänner han att den asylrelaterade massinvandring från utomvästliga länder som Sverige exponerat sig för under ett antal decennier är en avgörande förklaring till varför vi idag ser denna grova väpnade gängkriminalitet eskalera bortom kontroll i allt större delar av landet.
– Vi har gått från en hög och stabil nivå till en ännu högre nivå av dödsskjutningar, beskriver Gerell situationen.
Han kan inte säkert svara på varför 2022 inletts med en sådan extrem utveckling när det gäller det dödliga väpnade gängvåldet, i bjärt kontrast till de utfästelser den nuvarande socialdemokratiska och tidigare rödgröna regeringen gjort om att man är på väg att ”knäcka gängen”.
Fler gängkonflikter än någonsin
En delförklaring är enligt Gerell att det pågår fler gängkonflikter just nu än tidigare, men det flyttar bara frågan ett hack till följdfrågan om varför det är på det sättet. Paradoxalt kan förklaringen till det vara att polisen rört om mer i grytan det senaste året och lyckats bura in fler än vanligt av de gängkriminella ledargestalterna och i de vakuum som uppstått utspelar sig många maktkamper.
Undersökningar visar att för varje gängkriminell som buras in eller dödas, står hundra på rad att ta dennes plats. Det gängkriminella livet lockar unga med invandrarbakgrund mer än ett hederligt ”svenneliv”. Gangsterrappare som får draghjälp av media, däribland skattefinansierad public service, bidrar till att romantisera ett liv som brottsling.
Mot bakgrund av den breda rekryteringsbasen menar Gerell att det ofta är en fruktlös kamp att lagföra enskilda gängkriminella. Deras skor fylls snabbt igen och ofta genom att det brutala gatuvåldet ökar i stället för att minska. Vill man få effekt måste man enligt Gerell slå ut hela gängstrukturen, rycka upp den med rötterna så att den inte kan växa tillbaka.
Polisen står maktlös
Samtidigt kritiserar Gerell att polisen inte ens klarar det förstnämnda. Även om man den senaste tiden burat in fler än vanligt beror det i huvudsak på att man från fransk och amerikansk polis fått tillgång till kommunikation som gängkriminella fört på krypterade appar som Encrochat. Den svenska polisen egen uppklarningsprocent på gängmord och andra grova gängkriminella brott är låg.
Det beror på en rad faktorer. En av dem är tystnadskulturen i de ”utsatta” områden där gängen har sina baser är utbredd. Det handlar heller inte bara om att de som är involverade i brottsligheten tiger. Även vanligt folk är rädda för att prata med polisen eller så har man en fientlig inställning till det svenska majoritetssamhället och vägrar hjälpa polisen av det skälet.
En annan faktor som Gerell och andra har pekat på är den stora bristen på erfarna brottsutredare. Den grova brottsligheten har ökat i en takt där polisens resurser inte hängt med. Tvärtom befinner sig polisen i en personalkris och ond cirkel där allt färre söker sig till yrket och allt fler lämnar det i förtid ju tyngre myndighetens börda blir.
Tror varken på ytterligare ökning eller snabb minskning
Att, som regeringen, försöka råda bot på personalbristen genom att kontinuerligt sänka intagningskraven till polisutbildningen, har inte löst problemen och inte heller att fokusera på etnisk mångfald och genus i urvalet i stället för på vem som kan bli en bra polis. I Stockholm bedrivs sedan en tid tillbaka polisutbildningen dessutom på Södertörns högskola som är ökänd för sin vänsterradikala och identitetspolitiska inriktning. Trots larm från utbildarna själva om att alltför många som kommer ut från polisutbildningen är direkt olämpliga för polisyrket, fortsätter utvecklingen i samma riktning
– Vi har massor av mördare på våra gator, konstaterar Gerell som en konsekvens av att polisen förmår klara upp så få gängmord.
Samtidigt är Gerell optimistisk på sikt. Han tror inte att gängkriminaliteten kommer att eskalera så mycket mer än det vi hittills sett. Han brasklappar dock för att han sagt så tidigare och då haft fel. Men även om vi inte får se någon ytterligare dramatisk ökning tror Gerell inte heller att vi kan vänta oss någon påtaglig minskning av gängkriminaliteten.
– Vi kommer nog ligga kvar på höga nivåer de närmsta åren, prognostiserar han.
”Definitiv koppling till den stora invandringen”
Sverige sticker samtidigt ut kraftigt i jämförelse med andra länder när det gäller gängkriminella dödsskjutningar, sprängdåd och liknande. Det som också skiljer Sverige från de länder som inte ligger på dessa nivåer av väpnat gängvåld har heller inte haft vår massinvandring. Att koppla ihop dessa två fenomen som orsak och verkan har varit kontroversiellt utanför den sverigedemokratiska sfären men strax innan sin avgång erkände även statsminister Stefan Löfven att det finns ett samband. Det sticker inte heller Gerell under stol med.
– Det finns definitivt en koppling till den stora invandringen och den misslyckade integrationen. När vi hade stor invandring på 1990-talet så sammanföll det med en ekonomisk kris, och att vi hade många tomma lägenheter i våra utsatta områden. Detta skapade problematiska miljöer med många fattiga människor och stora sociala problem. Detta har sedan bara fyllts på.
Som de flesta kriminologer vill dock Gerell inte lägga hela skulden på de kriminella invandrarna och deras eget ansvar för sina livsval. Han menar att ”samhället har dragit sig tillbaka” från sitt sociala ansvar och att det fått problemen att växa lavinartat. Gerell nämner bland annat det fria skolvalet som en negativ faktor som lett till att studiemotiverade elever kunnat lämna de ”utsatta” områdena medan de övriga blivit kvar. Samtidigt har samhället öronmärkt många miljarder på bland annat skolan i dessa områden och även idag är skolpengen där väsentligt högre än på andra håll.
”Går lättare att prata om detta idag”
Att Gerell vågar nämna invandring och kriminalitet i samma andetag förklarar han med att andra, mest noterbart Sverigedemokraterna, banat väg för en öppen debatt och tagit stryk för att andra ska kunna prata fritt idag. Han erkänner att man inom forskningsvärlden som han kommer ifrån länge har haft de här sambanden klart för sig men inte vågat eller velat säga något högt. Den akademiska karriären har riskerat att ta ett abrupt slut för den som inte tiger. Så kan det ofta fortfarande vara men lite har åsiktskorridoren breddats.
– Jag upplever att det går lättare att prata om detta idag – det var värre för ett antal år sedan. Men det handlar nog mest om vem som pratar om det. Inom forskningen har det länge varit välkänt att invandrare begår mer brott än infödda – det har varit belagt i massor av studier i decennier.
När Gerell kopplar samman brott och invandring vill han understryka att inte alla invandrargrupper är lika eller förtjänar att pekas ut. Det är framför allt de från Mellanöstern och Afrika som utmärker sig negativt. Varför det är på det sättet tvista de lärde fortfarande om. Det är kontroversiellt att prata om skillnader i IQ på gruppnivå. I stället mäter man ”generell utvecklingsnivå”, HDI (Human Development Index) som väger samman medellivslängd, utbildningsnivå och ekonomiskt välstånd).
– Migranter från länder med lågt HDI är mest överrepresenterade vad gäller kriminalitet. Detta kan vara en viktig pusselbit för att förstå brottsutvecklingen i Sverige, säger Gerell i en intervju med Kvartal.