Annons
Missämjan mellan statsminister Ulf Kristersson (M) och toppskiktet inom Sverigedemokraterna eskalerar. Statsministern anser att SD-topparna borde hålla tyst i stället för att äventyra Sveriges Natomedlemskap genom att reta upp Turkiets president Erdogan. Från SD-håll anser man att statsministern i det syftet dagtingar med svensk grundlag.
Yttrandefrihetsaktivisten Rasmus Paludans koranbränning utanför Turkiets ambassad i Stockholm har utlöst omfattande aggressioner i den muslimska världen och retat upp Turkiets president Erdogan som redan innan var ilsken på Sverige för att vi skyddar kurdiska terrorister.
Vilket humör Erdogan är på har tidigare varit av föga intresse för Sveriges regering men eftersom Sveriges medlemskap i Nato nu står och faller med detta har situationen förändrats.
Regeringen har intagit en servil hållning gentemot Erdogan där man i mångas ögon gett intryck av att man egentligen ogillar Sveriges grundlagsfästa medborgerliga fri- och rättigheter som tillåter vem som helst att bränna vilken bok som helst, och att man därför – tyvärr – är förhindrad att ingripa mot Paludan.
Inrikespolitiskt har Statsminister Ulf Kristersson (M) tidigare kritiserat SD:s partiledare Jimmie Åkesson för att denne markerat att svensk grundlag är något man obetingat måste stå upp för och för att SD-ledaren kallat Erdogan för en diktator som man inte bör stryka medhårs hur långt som helst.
Kristersson: Jomshof är ”respektlös” och ”dum”
Nu riktar Kristersson också kritik mot en annan SD-topp, Richard Jomshof, riksdagsledamot och ordförande i justitieutskottet. Detta med anledning av ett uttalande från Jomshof där han säger sig personligen ogilla bokbål som politisk metod men samtidigt uppmanar till att elda fler koraner för att visa de som protesterar och tar till våld i den muslimska världen att Sverige är en demokrati där grundlagen respekteras.
Kristersson kallar nu Jomshof offentligt för ”respektlös” och ”dum” och uppmanar honom att uttrycka sig på ett mer ”lämpligt” och respektfullt sätt som inte irriterar Erdogan och försvåra Sveriges Natoprocess.
Jomshof: ”Islamister får inte sätta gränserna för vår demokrati”
I ett meddelande till nyhetsbyrån TT varar Jomshof att ”Vi måste kunna försvara åsikter och uttryckssätt, även i de fall vi inte delar dem. Det spelar ingen roll om vi talar om att elda koraner, hänga upp dockor på Erdogan eller rita rondellhundar, Muhammedkarikatyrer och satirteckningar på Charlie Hebdo Allt detta är legitima uttryckssätt och vi kan inte under några som helst omständigheter låta islamister sätta gränserna för vår demokrati.”
Han upprepar samtidigt att han inte tycker att man vare sig ska hänga Erdogandockor eller bränna koraner men att det är viktigare att stå upp för Sveriges grundlagsfästa åsikts- och yttrandefrihet.
Osämjan mellan M och SD kompliceras av att det sistnämnda partiet ingår i regeringsunderlaget och som samarbetspartner i Tidöavtalet som reglerar regeringens politik under mandatperioden.
Flera ultimatum från Erdogan
Regeringen har tidigare avvisat Erdogans krav på att utlämna ett stort antal kurder från Sverige som den turkiska regeringen betraktar som terrorister och vill ställa inför rätta. Den turkiske presidenten har tidigare ställt ultimatum om detta för att ratificera Sveriges Natoansökan.
Nu ställer Erdogan även ultimatum om att Sverige måste ändra lagen så att koranbränning förbjuds. Även om Sverige skulle göra en sådan eftergift kan en sådan grundlagsändring tidigast röstas igenom i september 2026 då det måste tas två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan. Det skulle kunna kringgås genom att regeringen avgår och utlyser nyval om man anser att ett Natomedlemskap är absolut nödvändigt för rikets säkerhet.
Påtryckningar för att förmå Turkiet skriva på
Internationellt utöver andra länder påtryckningar på Erdogan för att förmå honom att fatta pennan och skriva på ratificeringsdokumentet. I USA höjs exempelvis många röster för att man ska ställa som villkor för att sälja de F16-stridsplan som Erdogan vill ha att han upphör med att trilskas när det gäller Sveriges och även Finlands Natoansökningar.
Andra menar att Turkiet bör hotas med att uteslutas ur Nato. Sannolikheten för att ett sådan hot verkställs är dock liten. Turkiets relationer till Natos huvudfiende Ryssland är redan goda och en uteslutning skulle knuffa landet i händerna på Putin med långtgående geostrategiskt försvarpolitiska konsekvenser för USA och Europa
Annons