Det här visar en ny kartläggning från Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, baserat på data från Svensk Mäklarstatistik.
– Stigande räntor, hög inflation och exceptionellt dyra elpriser har fått många svenskar att tveka inför en flytt. Att marginalerna i den egna boendeekonomin minskat kraftigt den senaste tiden påverkar hur långt bostadsköparna kan gå i en budgivning, säger Marcus Svanberg, vd på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, i ett pressmeddelande.
Efter att ha legat mellan 6–14 procent under de två senaste åren har skillnaden mellan utgångspris och slutpris på bostäder, den så kallade budpremien, nu minskat markant. I juli noterades exceptionellt låga budpremier för så väl bostadsrätter som för villor, då köparna i snitt fick betala 2 respektive 3 procent mer än utgångspriset. I maj 2021 nådde budpremien för villor en notering på 14 procent. För bostadsrätter var budpremien högst i februari i år – 10 procent.
– Bostadsköparna har redan ställt in sig på en lägre prisnivå, och många som planerar att sälja sin bostad behöver vänja sig vid tanken på att den inte är värd lika mycket som för några månader sedan. För oss som fastighetsmäklare är det viktigt att försöka sätta så korrekta utgångspriser som möjligt så att båda parter kan känna sig trygga genom bostadsaffären, säger Marcus Svanberg.
Få budgivningar i storstadsregionerna sticker i väg – det senaste halvåret har snittet för budpremien varit lägre än riksgenomsnittet för både villor och bostadsrätter. Budpremien var lägst på villamarknaden i Storstockholm och Stormalmö under juli, med en prisökning på endast 0,1 procent i snitt. Det innebär att genomsnittsvillan såldes för utropspris.
– Det är ännu för tidigt att säga om resultatet av riksdagsvalet på något sätt kommer att påverka bostadsmarknaden. Men ändrade kreditvillkor skulle kunna minska den ekonomiska pressen på hushållen, därför är det positivt att Finansinspektionen har fått i uppdrag att utreda både bolånetaket och amorteringskravet, säger Marcus Svanberg.