Fredrik Reinfeldt, före detta statsminister, är numera bland annat ordförande för branschorganisationen Drivkraft Sverige. Den organisationen lobbar för att Sverige inte ska sänka reduktionsplikten. Enligt en intervju hade Jessica Ahlenius, VD för Drivkraft Sverige, dialog med regeringen inför höstbudgeten om denna fråga.
Flera av Tidöpartierna, inte minst Sverigedemokraterna, gick till val på kraftiga sänkningar av dieselpriset innan valet. Men när budgeten väl presenterades blev många besvikna – reduktionsplikten rördes inte alls. Först i januari 2024 kommer den sänkas och nu har en svekdebatt blossat upp.
Men några som gläds åt beskedet är Drivkraft Sverige, med Fredrik Reinfeldt som ordförande. Organisationen har kampanjat mot en sänkning av reduktionsplikten och flera av dess medlemsföretag satsar hårt på biodrivmedel, alltså det som blandas in i dieseln beroende på reduktionsplikt.
Youtube-kanalen Riks tar upp detta i ett inslag som publicerades tidigare idag, där Ahlenius intervjuas kort. Där nämner hon att organisationen varit i dialog med regeringen inför höstbudgeten och tydliggör att de inte vill se en sänkning alls.
– Vi skulle gärna se att man inte alls sänkte reduktionsplikten. Vi tror ju på den här omställningen som medlemsbolagen är mitt inne i och istället för att sänka reduktionsplikten borde man justera drivmedelsskatterna, säger Ahlenius.
Enligt Riks är den svenska reduktionsplikten en ”jackpott” och tar Preem som exempel. Företaget har tidigare gått ut och aviserat att de satsar stort på biodrivmedel. Som hjälp på vägen har de fått statliga kreditgarantier på flera miljarder, vilket den förra regeringen beslutade.
Tidigare i veckan ställde Jimmie Åkesson en fråga till Ulf Kristersson om just reduktionsplikten, i vad som verkade vara ett regisserat utbyte för att förklara varför regeringen väntade med reduktionsplikten.
Ett av Kristerssons argument är att företag redan köpt in stora lager av bränsle med biodrivmedel inblandat varför en sänkning av plikten ”inte skulle lett till några stora sänkningar”. Det är dock inget argument i sig för att inte sänka plikten eftersom om den sänks så är den i alla fall inget hinder om något företag vill sänka priserna. Kristerssons andra argument var att ”vänta på EU” om deras nya ”miniminivå” som ska ändras framgent.
En minskning av reduktionsplikten till EU:s nuvarande miniminivå uppskattas leda till en sänkning av dieselpriset med cirka 5 kronor.