De är välbekanta ansikten som berättar om nyheter i tv. SvD Junior har träffat Nora Fazel Abdollatif och Lizette Edfeldt på Lilla Aktuellt. Egna erfarenheter från uppväxten är en stor tillgång när de gör journalistik för barn.
Hundratusentals elever tittar varje vecka på Lilla Aktuellt, som är ett nyhetsprogram som berättar och förklarar nyhetshändelser för barn. Det spelas in i tv-huset i Stockholm. Lizette Edfeldt, 29, och Nora Fazel Abdollatif, 27, jobbar på programmet och blir ofta igenkända när de är ute.
– ”Lilla Aktuellt”, brukar de ropa och peka på mig, säger Nora och skrattar.
– Jag tar ofta chansen och frågar de barn som kommer fram, vad de undrar över just nu och om det är någon kändis de vill träffa, säger Lizette.
I våras fick Lilla Aktuellt priset ”Det gyllene förstoringsglaset”. Ett pris som delas ut till personer, organisationer eller initiativ som jobbat framgångsrikt med källkritik på nätet.
För det är något redaktionen jobbar mycket med, bland annat på programmets Tiktok-konto som har över 292 000 följare. Där tar de upp och förklarar till exempel rykten på sociala medier.
– Det florerar så mycket ”fake news” på Tiktok. Vi vill vara trygga vuxna och ge fakta som stämmer, säger Lizette som är ansvarig för kontot.
De inlägg som får mest respons är de frågor som barnen själva undrar över.
– Till exempel gjorde vi ett klipp där vi tog upp ett barns fråga om varför det kallas ”Ulf Kristerssons sida” när det är Jimmie Åkesson som egentligen har fått fler röster. Det inlägget har fått över en miljon visningar, säger Lizette.
När Lizette studerade till journalist sökte hon praktikplats på Lilla Aktuellt och har varit kvar sedan dess. Men redan som barn drömde hon om att jobba med tv-programmet.
– Världen kändes så liten, men programmet blev ett fönster utåt där jag fick se hur andra barn hade det, säger hon.
Lizette är uppväxt med en ensamstående mamma som ofta var nedstämd och de hade ont om pengar.
– Senare har vi fått reda på att hon lider av bipolär sjukdom. Jag påverkades ganska mycket av det.
Lizette berättar att familjen sällan kunde göra saker, som att sporta eller gå på bio, på grund av att de inte hade råd.
– Allt som kostade pengar gav mig mycket ångest. Därför kände jag att jag var tvungen att vara bäst i skolan för annars skulle jag inte komma ur den sitsen.
Det gör att hon som journalist kan se på vissa ämnen ur ett annat perspektiv.
– När jag var rätt ny på Lilla Aktuellt diskuterade vi ett inslag om att åka skidor på sportlovet. Jag sa att det är ganska dyrt med skidsemester och att man riskerar att exkludera (stänga ute) många barn om man bara tar upp det perspektivet. Jag upplever att vi har blivit bättre på att ge fler perspektiv under de sex åren jag har jobbat här, säger hon.
Även Nora har länge vetat att hon vill jobba på Lilla Aktuellt. Hon började jobba med barn och unga när hon var 17 år och blev klar med sin journalistutbildning förra året.
– Barn plus journalistik blev Lilla Aktuellt – det känns verkligen som jackpot, säger Nora.
Som barn hade Nora mycket energi och hon hade det svårt i skolan. Senare i vuxen ålder har det visat sig att hon har adhd.
– Jag minns att jag hade ett eget skrivbord, där jag ibland fick sitta mot en vägg med hörselkåpor. Om jag vände mig om fick jag lämna klassrummet, säger Nora.
Nora och Lizettes olika erfarenheter kommer till nytta på flera sätt i deras jobb och påverkar vilken typ av journalistik de vill göra. Nora är född i Teheran i Iran och kom till Sverige när hon var fem år. När hon var tio år fick hon svenskt medborgarskap.
– I dag brinner jag för frågor som handlar om representation, alltså hur barn syns och vad de får prata om. Frågor som handlar om barn som lever i ovisshet om man får vara kvar i landet eller inte intresserar mig också, eftersom jag upplevt det.
Ett inslag Lizette är särskilt stolt över är det hon gjorde med sina syskon och sin mamma.
– Vi pratade om hur det blev som det blev under vår uppväxt, vilket förhoppningsvis kan leda till att ökad förståelse. Alla barn har inte råd att gå på dyra aktiviteter som ridning till exempel.
Nora berättar om ett jobb som kom henne särskilt nära. Det handlade om en flicka som heter Linnea som bodde i ett familjehem.
– Jag har själv bott i familjehem så jag blev väldigt berörd. Hon berättade om sina starka känslor kring att inte få bo med sina biologiska föräldrar. Hur hon saknar dem. Men att hon samtidigt kunde känna lättnad över att saker blev som de blev. Vi har fortfarande kontakt. Det känns fint.