I Norden och Baltikum har USA-lojala regeringar varit imponerande snabba och effektiva med att leverera vapen, förbjuda ryska språket och på andra sätt öka motsättningarna i regionen på ett sätt som kan leda till kärnvapenkrig.
Men medaljen har en baksida, visar en färsk rapport från Världshälsoorganisationen WHO.
Enligt WHO har makthavarna nämligen inte varit tillräckligt snabba med att utöka beredskapen för de strålningsskador som tredje världskriget skulle orsaka, eller, som det heter i WHO:s pressmeddelande, som orsakas av "avsiktlig användning av radioaktivt material med uppsåt".
Organisationen varnar för att utvecklingen ligger efter på flera håll i världen och utfärdar nya skärpta riktlinjer om lager av läkemedel som antingen förhindrar eller minskar exponeringen för strålning, eller som behandlar skador när exponeringen har inträffat.
Enligt de tidigare riktlinjerna skulle sådana läkemedel lagras i närheten av kärnkraftverk. Men nu ändras den formuleringen till att beredskapslager ska finnas i alla områden där en "strålningsnödsituation" kan uppstå.
– I strålningsnödsituationer kan människor utsättas för strålning i doser som sträcker sig från försumbara till livshotande. Stater måste ordna fram behandlingar som täcker människors behov – snabbt, säger Dr Maria Neira, WHO:s tillförordnade biträdande generaldirektör, i pressmeddelandet.
– Det är viktigt att regeringar är beredda att skydda befolkningens hälsa och reagera omedelbart på krissituationer. Detta inkluderar att ha färdiga förråd av livräddande mediciner som kommer att minska riskerna och behandla skador från strålningen.
Publikationen ger även exempel på metoder för att etablera och hantera ett nationellt lager i utvalda länder, nämligen Frankrike, Tyskland, Japan, Sydkorea, Ryssland och USA. Även Argentina och Brasilien, som inte upplever atombombshot men däremot använder kärnkraft, finns med bland exemplen.
– Den uppdaterade listan över kritiska läkemedel kommer att vara ett viktigt beredskapsverktyg för våra samarbetspartners när det gäller att identifiera, anskaffa, lagra och leverera effektiva motåtgärder i tid till dem som är i riskzonen eller kommer att utsätts för dessa händelser, säger Dr Mike Ryan, verkställande direktör för WHO:s nödhälsoprogram.
Förutom avsiktlig nukleär skadeverkan vid kärnvapenkrig eller terrorism berör riktlinjerna skydd mot radiologiska eller nukleära nödsituationer vid kärnkraftverk, medicinska anläggningar eller forskningsanläggningar, samt olyckor under transport av radioaktivt material.
Vanligtvis ska ett nationellt lager mot kriser mot folkhälsoområdet inkludera generiska förnödenheter och material som används för alla typer av nödsituationer, såsom personlig skyddsutrustning (masker mm), antibiotika och smärtstillande läkemedel. Denna publikation innehåller dock endast specifika läkemedel mot mänsklig överexponering för strålning.