Sweden
This article was added by the user . TheWorldNews is not responsible for the content of the platform.

Framtidens hållbara havsmat

Alger används redan en hel del på finare krogar.
Alger används redan en hel del på finare krogar. Foto: Petrus Iggstrom

Det är nyttigt, miljövänligt och gott. Trots det är tång fortfarande en underutnyttjad råvara. Men nu görs nya försök att göra den marina delikatessen mer lättillgänglig.

Vid en första anblick ser det ut som en ovanligt raffinerad tallrik köttbullar med potatismos. Men bollarna är gjorda av rökt sillfärs och den inlagda gurkan är ersatt av en tångpesto. Rätten serveras på Popsicle Café på Donsö, en av de sydligaste öarna i Göteborgs skärgård, och färsen har tagits fram med hjälp av forskare från Chalmers i Göteborg.

– De har hittat en metod att utvinna mer av det finaste sillköttet, som sitter på ryggbenet och vanligtvis går till fiskmatsindustrin eftersom det är svårt att få loss, säger Karolina Martinson, kocken bakom den innovativa rätten.

Hon jobbar även som tångdykerska och hållbarhetsinspiratör och driver projektet ”Framtidens hållbara havsmat” med syfte att lyfta, inspirera och sprida kunskap om underutnyttjade, marina råvaror från den svenska västkusten. Vid sidan av tång och sill har hon även laborerat med råvaror som sjöpung, musslor och ostron och skapat en modernare form av husmanskost till det lilla skärgårdskaféet.

– Det finns matintresserade som har upptäckt tång och flera kockar som har gjort en stor insats för att få folk att vilja äta svensk tång, till exempel Sofia B Olsson på Vrå i Göteborg. Men här når vi även barnfamiljer och andra som inte redan har ett specialintresse eller äter på restauranger som Vrå, säger Karolina Martinson.

På Popsicle Cafés meny finns bland annat galetter spetsade med sockertång, glass smaksatt med rödalgen dulse samt wallenbergare av sill- och musselfärs.

– Musslor är precis som tång en råvara som renar havet och som vi borde äta mer av, säger Karolina Martinson.

Hon fortsätter:

– Jag vill visa både hur gott det kan bli och hur lätt det är att laga mat med de här råvarorna. Vissa saker kan vara svåra att få tag på, men det här är ett sätt att väcka intresset. Om alla börjar fråga efter sillfärs i mataffären kommer det att finnas där så småningom.

Under året kommer hon även att leda tångpromenader och andra aktiviteter med fokus på det som brukar kallas framtidens blå mat.

– Vi måste alla hjälpas åt att ta hand om haven och jag har märkt att människor blir mycket mer förändringsbenägna om man förenar sådana uppmaningar med inspirerande aktiviteter. När gästerna förstår varför vi har valt de här råvarorna och hur ekosystemet fungerar brukar det glittra till i ögonen på dem.

Karolina Martinson är långt ifrån någon novis när det kommer till tång eller kunskapsspridning. Hon har under flera år anordnat kurser och tångvandringar tillsammans med Linnéa Sjögren, som driver företaget Catxalot i Grebbestad. Linnéa Sjögren menar att det har hänt mycket sedan hon började sin tångmission för snart tio år sedan.

– Det finns ett stort intresse för att äta ny sjömat som tång och sjöpung bland allmänheten i dag. Det finns också ställen som är duktiga på att ta fram nya, innovativa rätter, till exempel Musselbaren i Ljungskile, som bland annat har gjort en musselburgare av musselfärs.

Samtidigt har jakten på hållbart odlade råvaror fått flera kockar att intressera sig för odlad tång – vissa har till och med skaffat en egen bit tångodling.

– Det fungerar ungefär som en kolonilott på land, fast här handlar det om att restaurangerna får tio meter sockertång eller havssallad, säger Simon Johansson, vd på Nordic Seafarm, som har tångodlingar utanför Fjällbacka och Grebbestad.

Idén att låta restauranger få köpa egna andelar av odlingen föddes av kocken Thomas Sjögren, som driver hyllade restaurangen Signum i Mölnlycke och flera andra restauranger i Bohuslän. Han fick kollegor att nappa på möjligheten och idag har tio restauranger runtom i landet varsin boj med tång hos Nordic Seafarm, bland andra Fotografiska i Stockholm, Gotthards krog i Umeå och Scandic Laholmen i Strömstad.

– För några år sedan var det främst finkrogarna som serverade svensk tång, men nu har det blivit mer tillgängligt även för folk utan stor plånbok, säger Simon Johansson.

Nordic Seafarm är inte det enda företaget som har upptäckt potentialen i den odlade tången. Från Halland till norra Bohuslän finns numera flera sockertångsodlingar, anlagda av företag som Kobb, Ten Island Seafarm, Bryggudden och Kaira Nordic.

Även om tillgången på tång har ökat tack vare de svenska odlingarna är det inte alla kockar som vet hur de ska ta hand om de marina växterna. Men på folkhögskolan i Grebbestad finns numera en kurs med fokus på underutnyttjade, lokala råvaror från havet och i höst startar Yrkesakademin en ny kockutbildning om framtidens mat och proteiner, där det bland annat ingår en kurs om framtidens sjömat.

Linnéa Sjögren gläds åt det ökande intresset, hon tror dock inte att tång kommer att vara räddningen på framtidens matförsörjning.

– Det pågår en intensiv jakt på växtbaserade proteiner och det finns de som beskriver tång som framtidens protein. Men sockertång innehåller bara 7 till 14 procent protein och det går inte att äta så stora mängder tång att det kan ses som ett alternativ till animaliskt protein. Tång är en fantastisk råvara, som innehåller en stor mängd mineraler, antioxidanter och fibrer. Men det kanske inte är den enda lösningen på världens matproblematik. Fast det är en bra början!

Läs även