logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo
star Bookmark: Tag Tag Tag Tag Tag
Sweden

Ny mätning: Två av fem positiva till bensinskatt

Två av fem svenskar är positiva till bensinskatt, visar en stor undersökning av Expressen/Demoskop.

Men åsikterna går isär mellan boende i storstad och på landsbygd.

Och generellt är man mer positiv till klimatåtgärder som inte påverkar det egna vardagslivet.

– Det är ett intresseperspektiv, man ser till sig själv helt enkelt, säger Katarina Eckerberg, professor i statsvetenskap och ledamot i Klimatpolitiska rådet.

Hur samhället bäst ska hantera klimatfrågan är en fråga som splittrar svenskarna. I en stor klimatundersökning – med över 5 000 intervjuer – har Expressen låtit Demoskop ta reda på vilka klimatåtgärder som folk ställer sig mest positiva till. 

Den överlägset mest populära åtgärden är att utveckla nya energikällor. Hela 90 procent svarar att de är positiva till detta. Och arbetet för att utveckla fossilfria energikällor som kommer från sol, vind, bioenergi och vatten på gång i hög hastighet.

Det menar Katarina Eckerberg, professor i statsvetenskap och ledamot i Klimatpolitiska rådet – ett oberoende expertorgan som utvärderar regeringens politik i målet om nollutsläpp år 2045. 

– Svenska folket är med på noterna. Fossila bränslen har inte bara väldigt negativa klimateffekter, utan är dessutom negativa ur hälsosynpunkt. Det är inte bara klimatet vi räddar, utan även människornas överlevnad, säger hon.

Bensinpriset når nya rekordnivåer

Positiva till subventioner

I undersökningen ställer sig tre av fem positivt till subventioner, alltså ekonomiskt stöd till miljövänliga tjänster och produkter. Samtidigt har regeringens stöd till bland annat elcyklar kritiserats av oppositionen som symbolpolitik. 

Katarina Eckerberg säger att elcyklarna bara är liten del i arbetet.

– Det finns jättemycket subventioner man kanske inte tänker på. Vi har reseavdrag, bidrag till tjänsteparkering, förmåner för fossildrivna tjänstefordon, och bidrag till flygplatser, säger hon. 

– Subventioner hjälper att få i gång en förändring, men bör helst inte fortsätta i längden. Meningen med subventionerna är att få till nya lösningar och beteenden så det ska bli lönsamt att ställa om till fossilfritt.

Katarina Eckerberg, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet och ledamot i Klimatpolitiska rådet. Foto: Mattias Pettersson/Umeå universitet

Högerväljare negativa till bensinskatt 

Två av fem svenskar svarar också att de är positiva till miljöskatter på bränsle, exempelvis på bensin och diesel.

Bensinpriset har seglat upp som ett stort debattämne de senaste månaderna – en prishöjning som beror på omvärldsfaktorer snarare än skatter.

Samtidigt har miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) aviserat att man kommer återinföra den högre automatiska höjningen av bränsleskatten som slopades i M/KD-budgeten.

Åsikterna om bränsleskatt går också isär mellan boende i storstad och på landsbygd, visar Expressens undersökning. Nästan varannan storstadsbo är positiv bränsleskatt, jämfört med en tredjedel av boende på landsbygden. 

Frågan delar också väljarkåren. Hela 94 procent av miljöpartisterna är positiva till bensinskatt. Bara hälften av S-väljarna svarar detsamma. 

Var fjärde M-väljare är positiv, medan bara 15 procent av de som röstar på SD respektive KD tycker att bränsleskatt är en bra idé.

Isabella Lövin (MP) har aviserat att man kommer återinföra den högre automatiska höjningen av bränsleskatten som slopades i M/KD-budgeten. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Enligt Katarina Eckerberg är koldioxidskatten på bränsle minimal. I stället är det energiskatten som utgör den största delen i den samlade bränsleskatten. 

– Man tolkar det som en klimatskatt, men egentligen är det energiskatt, säger hon. 

– Rent objektivt har andelen av nettoinkomsten som vi lägger på bensin minskat sedan år 2000. Trots alla skatter har bensinpriset inte gått upp i relation till inkomsten som också blivit högre, och bilarna har också blivit mer bränslesnåla.  

Behövs lösningar för landsbygden

Att svenskar på landsbygden är mer kritiska till bränsleskatt kan handla om andra negativa faktorer, som minskad samhällsservice, tror Eckerberg.

– På landsbygden har man i allmänhet lägre inkomster. Det är dessutom ganska dåligt med laddstolpar och kanske inte möjligt att köpa en elbil som fortfarande är ganska dyr. I stan är man inte alls lika beroende av bil, säger hon. 

 – Det är ett intresseperspektiv, man ser till sig själv helt enkelt.

Hon understryker att politikerna måste hitta mer rättvisa lösningar för boende på landsbygden.

– I och med att man är så beroende av bilen måste det vara relativt lindrigare skatter.

I de svenska klimatmålen står det att utsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.

Sara Almqvist är klimatanalytiker på Naturvårdverket. Enligt henne behöver vi i snabb takt ställa om till elfordon och andra hållbara drivmedel.

– De senaste åren har antalet fordon som går på våra vägar ökat. För att öka chansen att nå våra klimatmål behöver denna trend vända samtidigt som de fossila drivmedlen substitueras och fordonen effektiviseras i högre takt än vad som sker i dagsläget, säger Sara Almqvist.

Hur kommer man att som privatperson påverkas om vi ska nå de satta klimatmålen? 

– Det beror mycket på hur man väljer att utforma styrningen. Transportsektorn är till exempel något som rör privatpersoner väldigt mycket. Om omställningen sker genom att introducera lösningar som är attraktiva, till exempel genom förbättrad kollektivtrafik och ökad andel elbilar – som när de ersätter fossilbilar både minskar buller och bidrar till renare luft – kan privatpersoner påverkas mycket positivt. 

Sara Almqvist, klimatanalytiker på Naturvårdsverket. Foto: Naturvårdsverket

Få positiva till utsläppsrätter

Den minst populär åtgärden bland svenskar är försäljning av utsläppsrätter som reglerar hur mycket koldioxid olika verksamheter får släppa ut. Bara en dryg tredjedel är positiva till det.

Sara Almqvist tror att det kan handla om att få svenskar vet vad det innebär.

– Jag undrar hur de som har svarat har tolkat åtgärden. EU:s system för handel med utsläppsrätter påverkar inte den enskilde konsumenten i någon större utsträckning, säger Sara Almqvist. 

Målet med EU:s system för handel med utsläppsrätter, som inleddes 2005, är att minska utsläppen av växthusgaser genom att ett tak sätts för de totala utsläppen från verksamhet som ingår i systemet.

Utifrån svaren kan man se att människor i högre utsträckning är för klimatåtgärder som inte påverkar dem på ett personligt plan, menar Demoskops opinionschef Peter Santesson. 

– Det är inte så förvånande att många i första hand önskar sig åtgärder som inte kan medföra stora kostnader eller praktiska problem i ens eget vardagsliv. 

Två av fem positiv till bensinskatt

Dessa samhällsåtgärder är svenskarna ganska eller mycket positiva till, i procent:

Utveckling av nya energikällor (90 procent)

Subventioner av miljövänliga tjänster och produkter (61 procent)

Informationskampanjer mot allmänheten (57 procent)

Informationskampanjer mot företag (51 procent)

Miljöskatter på produkter (40 procent)

Miljöskatter på olika former av bränsle (39 procent)

Försäljning av utsläppsrätter som reglerar hur mycket koldioxid olika verksamheter får släppa ut (34 procent)

Källa: Expressen/Demoskop

Klimatundersökningen i korthet

• Två av tre svenskar (66 procent) uppger att de är ganska eller mycket oroade för klimatförändringar.

• Kvinnor och unga oroar sig mest. Samtidigt är skillnaderna små mellan stad och landsbygd.

• Miljöpartister oroar sig mest (99 procent) och sverigedemokrater minst (39 procent).

• Över hälften i undersökningen (55 procent) svarar att de är ganska eller mycket engagerade i miljö- och klimatfrågor. 

• En stor majoritet, 86 procent, tycker att det är viktigt att själva bidra till en bättre miljö.

Om undersökningen

På uppdrag från Expressen har Demoskop låtit göra 5 277 intervjuer med en slumpmässigt telefonrekryterade webbpanel. 

Resultatet har vägts med avseende på kön, ålder och partival. 

Undersökningen genomfördes mellan den 6 och 26 mars 2019.

De svenska klimatmålen

Sommaren 2017 beslutade riksdagen om att införa ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige med nya klimatmål till 2030, 2040 och 2045, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. 

Ramverket baseras på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna, och även i stora delar Vänsterpartiet. 

Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Lagen innebär att varje regering har en skyldighet att föra en klimatpolitik som utgår från de klimatmål, som riksdagen antagit.

Enligt klimatmålen ska utsläppen från inrikes transporter minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Inrikesflyg räknas däremot inte in i målet eftersom de utsläppen i stället regleras i EU:s system för handel med utsläppsrätter. 

Källa: Naturvårdsverket

Så blir vädret kommande dagar.

All rights and copyright belongs to author:
Themes
ICO