logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo
star Bookmark: Tag Tag Tag Tag Tag
Sweden

Svårt för jägarna att hålla jämna steg med vildsvinen - "Suggorna kan ju få två kullar om året"

Omkring 20 vildsvin om året skjuter jaktlaget som Otto Johansson är med i. Den takten gör dock att vildsvinen blir fler eftersom det föds fler kultingar än så kring Kvarntorp.

Otto Johansson står vid skogsbrynet ett par hundra meter från Södra Kappetorps gård där han bor.

– Här sköts en vildsvinssugga för en månad sedan. Sedan dess har det inte synts till ett enda vildsvin här, säger han och berättar att det dröjer innan djuren återvänder till en plats där ett annat vildsvin fått sätta livet till för jägares kulor.

Vanligtvis är vildsvin skygga djur, men i Kvarntorpsområdet har de nu närmat sig människor även på dagtid. Bilden är tagen i ett annat sammanhang.

Det är skygga djur Otto talar om. Skygga, men effektiva när de nattetid bökar upp stora arealer i jakt på kvickrot och mask, favoritmat på vildsvinens meny.

– Bort i Fagerbjörka har de bökat upp tolv hektar. Det är helt spolierat, säger Otto om granngården som också ligger strax norr om Kvarntorpshögen.

Man kan tänka att det är den förstörda marken som är huvudsaken, men...

– Nej, det är bakterierna i jorden som kommer upp när de bökar. De kommer med när man skördar vall och det blir helt otjänligt som föda för korna. Mjölken blir kass och måste slängas.

Marken förstörs, men värre är att vildsvinens bökande river upp jordbakterier som gör att det gräs som växer inte kan användas till foder. Kor blir sjuka och den mjölk de ger måste kasseras, berättar Otto Johansson.
Marken förstörs, men värre är att vildsvinens bökande river upp jordbakterier som gör att det gräs som växer inte kan användas till foder. Kor blir sjuka och den mjölk de ger måste kasseras, berättar Otto Johansson.

Ottos son, som arrenderar marken i Södra Kappetorp, har bestämt sig för att byta spår. Mjölkdjuren ska han göra sig av med och istället börja med köttdjur som inte är lika känsliga.

Det är knappast roande, men Otto ger prov på lite galghumor.

– De verkar vara konstintresserade också, säger han och berättar om hur vildsvin i flock överraskade besökare på Kvarntorpshögens topp. De rusade fram bland konstverken mitt på ljusan dag för några veckor sedan.

Och Kumlabor som begav sig upp till högens topp för att skjuta nyårsfyrverkerier lyckades skrämma vildsvin som då låg och tryckte under "Johansson" - konstverket i Hollywoodstil.

För tio år sedan fanns inte vildsvin alls i trakten kring Kvarntorp. Hur många de är nu har Otto ingen uppfattning om, men de märks och de stör och de blir mer och mer oblyga.

– Men än har de inte varit i trädgårdarna här i kring.

Potatis, som i det här fallet, men även ärter sprids ut vid åtelplatser för att locka vildsvinen till platser där jägarna väntar på pass.
Potatis, som i det här fallet, men även ärter sprids ut vid åtelplatser för att locka vildsvinen till platser där jägarna väntar på pass.

Fyra av de tolv jägarna i Ottos jaktlag jagar vildsvin. Omkring 20 om året skjuter de och trafiken mellan Kvarntorp och Hällabrottet dödar ytterligare en handfull årligen. Men grisarna blir fler.

– Suggorna kan ju få två kullar om året.

Nu efter påsk, efter att vildsvinskultingarna har fötts, så börjar jaktsäsongen. Den pågår ända till och med december. Sju åtelplatser, dit vildsvinen lockas med lagom mycket mat, finns i jaktmarkerna mellan Fagerbjörka och Fortum Waste solution, tidigare Sakab. Jägarna bjuder på potatis och ärter och kameraövervakar vildsvinens rörelser.

– En del har rörelsedetektor och telefonen kopplas upp så fort något händer vid åteln. Själv går jag och hämtar minneskortet i kameran och tittar efteråt hur aktiviteten varit, säger Otto.

Han hör inte till dem som tar fram geväret i jakt på vildsvin. Att som pensionär sitta på pass mitt i natten då vildsvinen är aktiva orkar han inte längre. Och det är inte många andra som gör heller.

– Tänk om man ska upp och jobba klockan sju på morgonen och först vara på pass till ett och sen ta hand om ett vildsvin man skjutit. Då är ju klockan tre innan man kommer i säng.

Han är övertygad om att det behövs andra angreppssätt för att decimera antalet vildsvin.

– Jag tror det är i Tyskland eller Polen där man har jägare anställda, då är det lättare. Eller så får man göra som i Dylta bruk. Där betalar Stockholmare dyrt för att sitta på vildsvinspass.

Themes
ICO