I allmänhet är det Sverige som på senare tid stått som varnande och avskräckande exempel för Danmark, inte minst när det gäller migrationspolitiken. Men på ett område – energipolitiken – är det delvis tvärtom. Danskarna har extremsatsat på opålitlig vindkraft och drabbas nu ännu hårdare än svenskarna av elkrisen. Nu varnar experterna för att Sverige inom kort kan vara lika illa däran om den nya regeringen inte gör upp med de rödgrönas samhällsskadliga energipolitik.
Danmark är ett av Europas mest vindkraftsberoende länder. Det betyder att man står nästan utan egen elförsörjning när det inte blåser och måste förlita sig på storskalig import av el. Liknande ”grön omställning” i andra EU-länder, inte minst Tyskland där motsvarigheten till Miljöpartiet, De gröna, drivit igenom en total nedläggning av all kärnkraft, i kombination med ett beroende av rysk gas där leveranserna äventyras av sanktioner och motsanktioner relaterade till kriget i Ukraina, har trissat upp elpriserna till extrema nivåer.
– Det blir fysiskt omöjligt för Danmark att täcka sina egna behov [i vinter] när det inte blåser, konstaterar energiexperten Paul Frederik Bach i en kommentar till Tidningen Näringslivet.
Danska elpriserna ännu högre än de svenska
Danska hushåll och företag tvingas nu betala ännu mer för elen än de hårt drabbade i södra Sverige. Snittpriset på spotmarknaden låg i augusti på nästan 5 kronor per kilowattimme jämfört med 3 kronor per kilowattimme i område SE4 i Sverige. Och om kylan slår till i vinter och importberoendet ökar ytterligare, kan de danska elpriserna skena iväg än mer.
Som i Sverige har den misskötta energipolitiken lett till en galopperande inflation som sprider sig över hela ekonomin. I Danmark är den nu uppe i nära 10 procent, vilket också det är högre än i Sverige. Hushållen drabbas hårt av priserna och många företag slås ut. Konkurserna i Danmark ökar lavinartat.
Enligt uträkningar som Dansk Erhverv (motsvarigheten till Svenskt Näringsliv) gjort har de danska företagens elräkningar mer än femdubblats de senaste åren, från 3,5 miljarder kronor till 20 miljarder kronor (gäller respektive års andra halvår).
Satsar 70 miljarder på stöd till elkrisdrabbade
För att kompensera för den vanskötta energipolitik och felsatsningarna på vindkraft som försatt Danmark i den rådande krissituationen har den danska S-regeringen gått in med ett jättestöd till företag och hushåll på motsvarande cirka 70 miljarder skattekronor, vilket motsvarar hela 2 procent av Danmarks BNP.
Magdalena Anderssons S-regering i Sverige har varit betydligt mer passiv när det gäller att hålla de hushåll och företag skadeslösa som drabbats av den rödgröna energipolitiken. Stöden inskränker sig här till cirka 15 miljarder kronor, motsvarande knappt 0,3 procent av BNP.
Samnytt har tidigare rapporterat om hur elskatten i Danmark nu tills vidare sänks till nästan noll och hur det sätts ett pristak per kilowattimme över vilket hushåll och företag får anstånd med att betala sina elräkningar. En del av de danska stödpengarna är således mer att betrakta som lån till elkonsumenterna.
– Det innebär att om priset stiger och blir högre än förra hösten så ska man kunna skjuta upp betalningen till en senare tidpunkt då priserna har sjunkit igen”, förklarade statsminister Mette Frederiksen (S) vid den presskonferens där stödåtgärderna presenterades.
Dansk Erhverv är mer nöjda med den danska S-regeringens krishantering än vad Svenskt Näringsliv är i Sverige. Samtidigt ligger dock ett än värre energipolitiskt vanstyre i botten som grundorsak till att Danmark är än mer oskyddat i sin energiförsörjning och mot skenande elpriser än Sverige.
Hotas av omfattande elbrist i vinter
Krisåtgärder för att ekonomiskt kompensera drabbade hjälper dock inte om elen inte räcker till. Och i Danmark hotar nu omfattande elbrist i vinter om man inte har vädrets makter på sin sida. Vindkraften står för hälften av Danmarks elproduktion (jämfört med Sveriges 15 procent) och hör vädergudarna inte bön och det blir kallt och vindstilla samtidigt, kan situationen bli mycket allvarlig.
De klimatambitioner som varit ledstjärnan i den ”gröna omställningen” till vindkraft kommer då än mer på skam i Danmark än i Sverige. Man blir höggradigt beroende av att importera el som kan komma från smutsig kolkraft och dessutom dra igång och hårdköra de oljeeldade kraftverk som legat i träda.
Överstatlig tvångsexport förvärrar
Som i Sverige trissas elpriserna i Danmark också upp genom att man på grund av EU-regler är tvungen att exportera stora delar av sin elproduktion och sedan köpa in dyr el från utlandet. Detta i stället för att öronmärka den inhemska och i produktionskostnader billigare elen för de egna behoven och bara exportera det eventuella överskottet.
De här reglerna ifrågasätts nu även i Sverige där situationen är liknande, och det råder delade meningar om huruvida direktiven från Bryssel verkligen innebär att länderna är bakbundna på det här sättet eller faktiskt kan ha rätt att sätta sin egen elförsörjning främst.
I Sverige uttrycks också kritik mot att IT-jättar som Google och Facebook fått etablera sig som slukar el motsvarande vad ett helt kärnkraftverk producerar och som i motsats till alla andra elintensiva företag bara betalar en symbolisk struntsumma för elen. Genom att säga upp de avtalen skulle man kunna få bort serverhallarna från Sverige och frigöra stora mängder el till viktigare produktion.
Nästan inga arbetstillfällen skulle försvinna med en sådan åtgärd. Den svenska subventioneringen av Google och Facebook har också ifrågasatts eftersom företagen inte respekterar svensk grundlag när det gäller yttrande- och åsiktsfrihet utan ägnar sig åt omfattande politisk censur på sina plattformar.
Allt fler EU-länder vill sätta egen försörjning främst
Många EU-länder signalerar nu att man inte kan fortsätta att ha en gemensam europeisk elmarknad som på papperet ser ut som frihandel men i realiteten innebär ett exporttvång och slår hårt mot de inhemska elbehoven och prisnivåerna. Länder som inte på rödgrönt vis misskött sin energipolitik ser det inte som självklart att man ska drabbas av tvångsexport till krisländer som självförvållat försatt sig i den situation de är.
Norge, som inte är med i EU men har avtal med den överstatliga unionen, är ett av de länder som nu flaggar för att man inte kommer att fortsätta tömma sina vattenmagasin för att rädda krisländerna och intar en mer nationalistisk ”Norge först”-hållning.
– Varje land måste ta ansvar för att deras energisystem fungerar. I praktiken kommer det att innebära en kontrollmekanism som begränsar möjligheten till export vid låg magasinfyllning”, slog statsminister Jonas Gahr Støre fast nyligen när han intervjuades av Dagens Industri.
Sammanbrott i Danmark om andra slutar exportera
Trenden har länge varit att gå från nationalism och protektionism till globalism och frihandel. Signaler om en backlash för den utvecklingen gillas inte av alla politiska krafter i Europa. I länder som Danmark som hamnar på pottkanten om det inte finns tillräckligt med el att importera är man kritiskt av mer egennyttiga skäl.
– Med Danmarks stora beroende av vind- och sol är det kritiskt att vi kan fortsätta vara sammankopplade med andra nät för att kunna importera vid underskott, säger Palle Sørensen, chefekonom på den danska banken Nykredit till TN.
Han erkänner samtidigt att den EU-gemensamma hopkopplingen också kan drabba Danmark hårt om man tvingas exportera stora mängder el som man själv skulle behöva. Han vill dock som frihandelsvän tona ned hotbilden om ett totalt elsammanbrott för Danmark i vinter och anser att man inte i Danmark ska ge efter för nationalistiska tankar inom elförsörjningen.
Det danska kraftnätets tidigare chef Paul Frederik Bach är mycket aktiv i den danska energidebatten och konstaterar att den danska försörjningstryggheten för el är helt beroende av att det handeln över nationsgränserna fungerar. I likhet med Palle Sørensen är han alltså motståndare till mindre globalism och mer nationalism men inte lika optimistisk beträffande hur Danmark ska klara vintern.
Om Danmark skulle isoleras från den internationella elhandeln skulle ett totalt elsammanbrott vara ett faktum för landet. En kombination av sträng kyla och vindstiltje i vinter skulle i ett sådant handelsscenario kunna få hela landet att stanna.
Internationella elmarknaden kan kollapsa
Men även om marknaden formellt blir kvar som idag kan den haverera av andra orsaker. Paul Frederik Bach säger att han fruktar att De grönas energipolitik i Tyskland kan få den tyska elförsörjningen att kollapsa och om det sker kan hela det internationella elnätet komma i gungning och länder som Danmark stå utan reella möjligheter att importera den el man är beroende av.
Maja Lundbäck arbetar som specialist på EU:s paneuropeiska organisation för systemoperatörer, Entso-E. Hon är en av dem som ser risker för elkollaps framför sig. Detta eftersom så många EU-länder har vanstyrt sin energipolitik med gröna förtecken och nu står utan beredskap för en kall och vindstilla vinter.
– Det som är speciellt med den här vintern är att flera länder samtidigt kommer att ha problem och ha höga risker att hantera, konstaterar hon.
Lundbäck pekar som en försvårande omständighet på att den sorts marknadisering som skett av elförsörjningen har lett till en nedmontering av elsystemens säkerhetsmarginaler. Tänket om elförsörjning som ett grundläggande samhällsansvar för staten och åtföljande krisberedskap har försvunnit. Numera är det så kallad ”just in time”-mentalitet som gäller. Reservkapacitet kostar pengar och har därför skurits bort.
Det finns på EU-nivå en ersättare till nationell beredskap med skyldighet för andra länder att hjälpa till om det blir elkris i något av medlemsländerna. Men den skyldigheten gäller bara om man inte genom att hjälpa samtidigt äventyrar sin egen elförsörjning. Och när så många EU-länder krisar i spåren av klimatmotiverade energipolitiska felsatsningar är den här EU-gemensamma beredskapen i realiteten obefintlig.
Massivt danskt kärnkraftsmotstånd på väg att vända
Danmark har en lång tradition av kränkraftsfientlighet. Den vänsterorienterat politiska antikärnkraftsrörelsen i Danmark kunde mobilisera starkt redan på 1970-talet genom att man tekniskt låg efter Sverige som redan byggt och dragit igång flera reaktorer, i bland annat Danmark-nära Barsebäck. Det fanns ingen inhemsk kärnkraft att försvara och i Folketinget lyckades man med skrämseltaktik driva igenom att totalförbud mot att bygga kärnkraftverk i landet.
Kärnkraftsmotståndet har levt kvar i Danmark och det är först nu som folkopinionen på allvar börjat svänga. Det är för första gången fler som skulle rösta ja än nej om det hölls en folkomröstning i frågan. Ändå bedömer förståsigpåare att sannolikheten är låg för att det ska börja byggas kärnkraft i Danmark.
Starka politiska krafter som nu går i otakt med folket är fortsatt helt emot och klamrar sig fast vid förhoppningen att Danmark ska överleva på vind och sol. Så länge det inte sker än omsvängning på beslutsfattarnivå är intresset från investerare också svalt.
– Majoriteten av ekonomer anser att det är orealistiskt på grund av politiskt motstånd och ett svagt intresse från investerare. De flesta tror på vind och sol i kombination med energilagring, säger Palle Sørensen.
