”Här startar den estetiska pilgrimsfärden”

När Los Angeles-borna vill fly stan stan kör de till ”the desert”; öknen kort och gott. Det låter generiskt, men varför krångla till begreppet? Resan dit är kort och väl där är livet gott. Somliga angelenos superar på lättsamheter i Palms Springs, andra göder själen med det jordnära, ett gaffelkast därifrån.

Palm Springs har omfamnat besökare sedan förra sekelskiftet då klimatet ansågs hälsosamt och hotell murades i San Jacinto-bergens skugga. Här minglade samhällseliten med presidenter och Hollywoodstjärnor medan en cocktail av nöjen växte ur sanden. Frank Sinatra kom på 40-talet, liksom Marilyn Monroe. Alla skulle plötsligt ha en helgkåk i öknen.

Samtidigt föddes designströmningen som nu är Palm Springs clou; midcentury modern. Progressiv ingenjörskonst och nya material tillät visionära arkitekter att skapa enplansvillor av glas och stål med öppna planlösningar i dialog med landskapet runtom. Richard Neutra cementerade formgivningstrenden 1946 när han ritade det ikoniska Kaufmannhuset. Lokala arkitekten E Stewart Williams övertalade Sinatra att också bo modernt, den georgianska kolossen som Ol’ Blue Eyes drömde om var helt feltänkt här.

– Hemmen, hotellen, skolan och banken ... allt är midcentury! Även utbudet i boutiquerna. Bor man här köper man en livsstil, konstaterar guiden på besökscentret vid Palm Springs mynning. Den Albert Frey-designade före detta bensinmacken med svävande tak anger tonen. Här startar den estetiska pilgrimsfärden. För mig och alla andra som reser hit för att fantisera om svunna tider, shoppa tidstypiska pärlor och dricka tikidrinkar vid poolen.

– Vi lever och andas midcentury. Men vi drar upp volymen under Modernism Week, säger Jackie Vega som jobbar på retrochica hotellet Parker Palm Springs. Hon syftar på den årliga festivalen då privathem och klenoder öppnar för allmänheten och staden firar ”ideologins” alla facetter, från arkitektur och landskapsdesign till konst, inredning och mode.

– Skådespelaren Gene Autry ägde Parker Palm Springs-egendomen ett tag, fortsätter Jackie och visar oss extra-allt sviten som en gång var den sjungande cowboyens hem. I salongen hörs 60-talets skratt eka över Autrys gamla bar, det porlar in i biosalongen som döljs bakom en enorm filmaffisch: ”Valley of Fire – The Man Hunting Mayor of California’s Oldest Boomtown”.

Filmen gjordes säkerligen i Pioneertown, en vilda västern-kuliss bortom Palm Springs som byggdes 1946 så att Autry och de andra slapp ”jaga indianer” långt hemifrån. Huvudgatan kantas av en saloon och andra pastischer. Här är det fortfarande 1872. Cowboysen spelade in 50 västernfilmer innan genren tappade sin charm och Pioneertown blev en spökstad.

Dess kantin Pappy and Harriet’s överlevde på att utspisa motorcykelbanditer ända tills stället började locka med livemusik. Paul McCartney, Arctic Monkeys och Lorde är bara några av dem som stått på scenen här.

Byn kvicknade sedermera till. Idag är Pappy’s kultförklarat och kommersen i full gång bakom kulisserna som blivit butiker. Det gamla motellet är numera hipster-renoverat. Vid gårdsplanens eldstad bjuds det varm choklad när kvällen är sval och stäpplöparna valsar i brisen.

– Det började för tio år sedan. Folk flyttar till nejden för att återskapa vad de förlorat i Los Angeles gentrifiering. Vi lär oss leva i öknen, med nya regler, menar Christy som står bakom baren på Out There, ett simpelt men superbt vattenhål där dj:en givetvis spelar obskyr vinyl.

Nejden, dryga två timmar från Downtown LA, består av ett kluster småorter – Yucca Valley, Joshua Tree, Twentynine Palms och Pioneertown. Alla ligger utmed naturskyddade Joshua Tree National Park, vars huvudattraktion är de fridlysta joshuaträden som inte växer någon annanstans på jorden. Knotiga och kaktuspunkiga reser de sig fabelaktigt ur törstig mark och tecknar fantasieggande siluetter mot skyn. När de blommar fylls luften av kokosdoft. Det sägs att den udda agavekusinen fick sitt namn av mormoner på 1800-talet. Med grenar likt kardor sträckta mot himlen påminde träden om bibelns Josua.

Parken bjuder på 3 200 kvadratkilometer av naturupplevelser, med vandringsleder, klippklättring, fågelskådning och camping i den ökentysta ensamheten. Fast den ensamheten är ett dubiöst begrepp. Parken satte ett nytt rekord i fjol med över tre miljoner besökare.

Öknen har en förförisk energi, den är vild, vacker och avvisande. Sommaren dallrar hjärtlöst het, vintern skälver av kyla och skallerormarna gör vad skallerormar alltid gjort.

Om natten är Vintergatan ett angeläget väsen på ett oändligt himlavalv. Stjärnor faller, satelliter blinkar, stillheten ekar. Ljud färdas gåtfullt, skratt på andra sidan dalen tycks komma från förstukvisten, prärievargen som ylar på avstånd kunde lika gärna lura runt knuten. Detta är ”big sky country”, med frihet och wow-värdiga solnedgångar. De hitflyttade har funnit en kamratanda och befäst hippievibbarna som gör stället så unikt.

Långt innan dess designade ufologen George Van Tassel anläggningen The Integratron enligt specifikationer han hade fått av utomjordingar. Laboratoriet i den välvda byggnaden skulle ge möjlighet till tidsresor, upphävande av tyngdlagen och omvandling av ”kosmisk energi” till elektricitet. Van Tassel reste endast ur tiden. Nu ägs sällsamheten av en trio som erbjuder ljudbad under träkupolen; en konsert på skålar av kvartskristall, kalibrerade till kroppens chakras.

Konstnären Noah Purifoy kom till öknen 1989 och ägnade 15 år åt att skapa en suggestiv konstinstallation av återvunna prylar; barnvagnar, bowlingklot och badkar i en salig, solblekt röra mitt ute i ingenstans. Skrotupplag eller stor konst med politiska undertoner? Det kvittar, verket är kvintessensen av traktens excentricitet. Noah Purifoy Outdoor Desert Art Museum är dessutom helt gratis.

I liknande ökenknäpp anda driver Shari Elf sitt World Famous Crochet Museum, ett ärtgrönt gam- malt fotobås fyllt med virkade gosedjur, dockkläder och annat näpet. Världsberömt är väl att ta i, men här ute är det legendariskt. Det ligger jämte lika knasiga Beauty Bubble Salon & Museum, den tårtrosa frisersalongen som Jeff Hafler tuperat med otaliga hårgrejer. Borde han inte donera den fotogenuppvärmda locktången från 1883 till Pioneertown?

– Aldrig i livet, svarar Jeff som började samla frisörprylar som tonåring. De följde med hit när han tillsammans med maken spontanköpte ett hus första gången de satte fot i öknen i början av 00-talet.

De nya pionjärerna har öppnat krogar, kaféer och kristallbutiker som sällskapar med naturvinbarer och ett destilleri vars gin spetsas med traktens vilda örter. Konstscenen har blivit lika vital som husuthyrningsutbudet är digert. Här finns allt från jurtor och piffade ”Jackrabbit homes” (små 30-talskåkar) till vilda västernrancher och inglasade lyxhem med infinitypooler.

Är det överhuvudtaget någon som minns den Eastwoodianska västernklichén med stäpplöpare som tumlar över tristessens ökenlandskap till Morriconekuslig musik?
Definitivt inte de angelenos som drar till ”the desert”.

Bo

Parker Palm Springs. Det blir inte mer midcentury-chict än
så här. Exklusiva Parkers stora ägor är endast öppna för gäster, vilket innebär att ni får ställets faciliteter helt för er själva. Haussade designern Jonathan Adler har handplockat varje detalj på denna eleganta tidsresa. parkerpalmsprings.com

AutoCamp. Glamping i hippa, metallskimrande airstreams på lånecykelavstånd från Joshua Trees lockelser. Sov i en futuristisk husvagn, vakna till ökenvyer
från sängkanten! De rymliga, ljust inredda ”silverkulorna” har kompletta badrum, privata uteplatser och i vissa fall även utomhusduschar. autocamp.com

Pioneertown Motel. En vilda västern-fantasi i en före detta filmkuliss. Det lilla hotellet bor granne med legendariska haket Pappy and Harriet’s som blir extra livligt vid livespelningar. Det är också ett populärt stopp på vägen till eller från Coachellafestivalen. pioneertown-motel.com

Du vet väl att SvD:s alla vintips finns samlade i vår Vinbas? Här fyller SvD:s vinexperter dessutom på med nya vintips varje vecka.