Fouad Youcefi ser av princip klart påbörjade filmer, dricker bubbel och låtsas att han är Diamant Salihu.
Fredag eftermiddag sitter jag med redaktionen på Politikbyrån i ett högljutt möte där samtalet uppenbarligen ebbat ut och övergått i något som är mer lämpligt för en AW. Vi gör slag i saken och går till en sunkig bar i närheten. För mig blir det ett par glas bubbel och när min fru Evelina har slutat jobba dyker hon också upp. Mina redaktörer och hon gaddar direkt ihop sig mot mig, det ingår liksom att hon hänger ut något pinsamt som jag har gjort den senaste tiden.
Den här gången berättar hon med glädje om hur jag trodde att det var pistagepesto som jag hade i pastan när det visade sig vara nutella med pistagesmak. Det tyckte hon var väldigt roligt. Vi promenerar hem i kvällen och landar hemma i soffan med en klase vindruvor. Evelina insisterar på att välja film, ett lågmält drama, och somnar omkring två minuter senare. Av princip stänger jag inte av, påbörjade filmer måste ses färdigt.
