En rysk kärnvapenattack bedöms som osannolik, men inte utesluten.
I forskarlag och på myndigheter görs beräkningar på hur ett krig med massförstörelsevapen skulle slå mot Sverige.
Foto från december 2020 den ryska försvarsmakten som uppges visa när en interkontinental robot avfyras från en rysk ubåt i Ochotska havet.
Foto: Ryska försvarets pressavdelning/AP/TT
Svenska Dagbladets löpsedel efter Tjernobylolyckan som skedde den 26 april 1986.
Foto: Anders Holmström / TT”Det här är ingen bluff”, varnar Rysslands president Vladimir Putin och hotar återigen med sina atombomber. De tänkbara scenarierna, skulle han göra verklighet av hoten, spänner från domedagskrig till en ensam kryssningsrobot mot ett ukrainskt slagfält.
Kärnvapenarsenaler består av så kallade strategiska och taktiska stridsmedel. De förstnämnda är kraftfullare, har längre räckvidd och utgör, genom principen om ömsesidig garanterad förstörelse, ett slags stormakternas försäkringspremie.
