Talar man om en växt börjar man snart tala om orättvisor, hävdar Jamaica Kincaid. I sin nya bok undersöker författaren hur exotiska blommor hamnar i europeiska trädgårdar – men ytterst hur kolonialismen ritar om historien, minnen och livsöden.
Jamaica Kincaid säger ofta att hon fick språket av sin mamma, som lärde henne att läsa redan vid 2,5–3,5 års ålder. I författarens senaste bok ”Bland blommor” visar det sig att även hennes stora passion för trädgården kommer från mamman. I barndomen brukade hon observera sin mor som planterade ett soursopträd ena stunden, för att strax därpå bränna ned det i raseri när myror byggde bo inuti och hittade in i huset.
– Jag tror inte att hon tänkte på sig själv som trädgårdsmästare, hon var bara väldigt upptagen med växtvärlden. Hon kom från en familj i Dominica som hade mark, där de odlade bananer, kaffe och citrusfrukter. Så hon arbetade ofta med att plantera saker som barn, säger Jamaica Kincaid som håller med om att hon ”verkar ha ärvt” kärleken till trädgården och odlingen av sin mor.
