Det kan tyckas vara ett riskabelt val att ta ett så drastiskt kliv ut i fiktionen och fantasin som regissören gör. Men köper man den premissen är ”Emily” en vacker och välfungerande film, skriver SvD:s recensent.
”Svindlande höjder” – en av världshistoriens mörkaste, mäktigaste, mest suggestiva kärleksromaner. Hur i hela friden kunde den författas av en enstörig oskuld som dog när hon var 30?
Det mysteriet bildar upptakt för ”Emily”, Frances O'Connors vackra biopic om Emily Brontë, och O'Connor bestämmer sig för att hon inte alls var oskuld och kastar henne in i en ångande affär med den skönlockige pastorsadjunkten William Weightman, en ung man som arbetade åt systrarna Brontës far. Huruvida denne Weightman – som fanns på riktigt – hade någon romans under sin tid i huset Brontë har kännarna länge debatterat, men de eventuella känslorna anses isåfall snarare ha spirat mellan honom och Anne Brontë.
