Från att ha varit en försäkran om att inget hot föreligger har frasen ”ingen fara” kommit att börja betyda ”ingen orsak” för en yngre generation. Men det finns ett sätt för de äldre att ta språklig hämnd.
Varför går ungdomarna omkring och säger ”ingen fara”? Frågan har ställts mig så många gånger de senaste åren att den tjänat ihop till en lucka i denna kalender.
Den typiska vardagssituationen ser ut så här: En ungdom gör något snällt för en äldre eller bara etablerat vuxen person. Den vuxna personen svarar ”tack”. Den unga personen svarar ”ingen fara”. Den vuxna personen går resten av dagen med frågan: men inte var det väl någonsin någon fara?
