De har krävt skarpare svensk Kinapolitik, med sanktioner, bojkott och ett erkännande av Taiwan – Pekings rödaste skynke. Gör partierna till höger verklighet av sin retorik väntar ett skifte i Kinapolitiken.
2017 träffade Stefan Löfven tillsammans med Kinas president Xi Jinping i Peking. Den socialdemokratiska regeringen kritiserades av partierna högerut för att vara för vek i sin Kinapolitik.
Foto: Maja Suslin/TT
Sammandrabbningar mellan polis och demokratiaktivister som protesterade i Hongkong, 2019.
Foto: Todd Darling/TT
M-ledaren Ulf Kristersson har erfarenhet från att ha bott en kortare period i Kina. Blir hans Kinapolitik tuffare?
Foto: Tim Aro/TT
Den fängslade förläggaren Gui Minhai, som är svensk och kinesisk medborgare. Kina godkänner inte dubbel medborgarskap och hävdar att hans ärende är ett internt kinesiskt sådant.
Foto: Lisa Arfwidson
Björn Jerdén, Kinakännare.
Foto: Sofia Ekström”Brutalt maktspråk är det enda Kina förstår”. Det sa moderatledaren Ulf Kristersson i en intervju med SvD i januari 2020. Moderaterna hade då varit högljutt kritiska till den svenska Kinastrategi som regeringen lagt fram och riksdagen klubbat igenom strax före årsskiftet 2020.
Enligt M var Sveriges strategi inte tillräckligt tuff, i en tid då Kina ökar sitt inflytande, sin ekonomiska makt och sina investeringar i världen i en rasande takt. Sverige inte undantaget.
