Sweden
This article was added by the user . TheWorldNews is not responsible for the content of the platform.

Tvärniten – inte sålt ett hus sedan september

Försäljningen av småhus dyker för svenska hustillverkare. Arkivbild.
Försäljningen av småhus dyker för svenska hustillverkare. Arkivbild. Foto: Tomas Oneborg

I två år blomstrade affärerna för svenska hustillverkare. Nu är branschen iskall.

– Sedan första september har vi inte sålt ett enda hus till en privatperson, säger Fredrik Anheim, vd på Anebyhus.

Den nyss så heta småhusmarknaden har tvärnitat. SvD har talat med tre av landets ledande hustillverkare och fått samstämmiga rapporter: halverade till obefintliga orderingångar, skyhöga byggkostnader och fortsatta flaskhalsar i leveranskedjorna.

– Jag får gå tillbaka till tidigt 90-tal för att hitta en situation som liknar den vi befinner oss i nu, säger Joakim Henriksson, vd på Obos Sverige, där Smålandsvillan och Myresjöhus ingår.

1991 byggdes 28 685 småhus i Sverige. Fyra år senare hade den siffran sjunkit till 3 762. Att liknelserna dras till Sveriges djupaste ekonomiska kris i modern tid är ett vittnesmål om hur allvarlig situationen är i branschen.

– Jag har jobbat här i fyrtio år och aldrig upplevt något i närheten av detta — med kraftiga prisuppgångar och hög inflation. Jag kan inte komma på något att jämföra det med, för det är så extremt. Det var tuffa år på 90-talet, men det här är värst hittills, säger Kent Johansson, vd på Älvsbyhus.

Bakgrunden till krisen lär inte komma som en överraskning för någon. Höga räntor, höga elpriser, omvärldsfaktorer och ekonomisk oro är inget som får köpare att ställa sig i kö till en nyproducerad villa.

SCB:s senaste statistik över byggstartade småhus visar en minskning med nio procent under årets tre första kvartal — från 10 452 förra året till 9 550 i år. I relation till redogörelserna från hustillverkarna kan det tolkas som en hanterbar minskning.

Men att bygga hus tar tid och branschen är trög.

– Under 2020 och framför allt 2021 fyllde de allra flesta tillverkare sina orderböcker. På Älvsbyhus hade vi leveranstider på två år när de var som längst, säger Kent Johansson.

Merparten av de byggen som startar nu beställdes alltså förra året, och det dröjer till nästa år innan byggandet väntas vika nedåt. För Älvsbyhus och Obos kommer tillverkningen fortsätta i hög takt under hela, eller delar av, 2023.

– Även om vi har en god framförhållning och en god takt i våra fabriker, så innebär den markanta minskningen i orderingångar att vi kommer sänka vår personalstyrka, säger Joakim Henriksson på Obos, som aviserat ett varsel på 70 av 900 anställda.

Det jag hoppas skiljer sig från 90-talet är att den krisen varade i åtta år.

På Älvsbyhus är det ännu inte tal om att minska personalstyrkan. Och trots varselsiffrorna är även Obos, precis som Älvsbyhus, säkra på att klara krisen.

På Anebyhus är tongångarna inte lika hoppfulla. I år levererar de 200 villor och radhus, nästa år ser den siffran ut att landa på 50. De har varslat en tredjedel av personalen.

– Sedan första september har vi inte sålt ett enda hus till en privatperson. Dessutom ser vi en stor osäkerhet i vår business-to-business-affär där kunder också börjat skjuta på ordrar, säger Fredrik Anheim, och tillägger att Anebyhus har långsiktiga ägare och hoppas kunna hålla ut tills marknaden vänder.

Fram till i somras gick småhusbranschen som tåget. Tillverkarna gynnades av pandemins effekt på bostadsmarknaden och flera aktörer noterade säljrekord. Men rekordförsäljningen resulterade inte i rekordlönsamhet. Anledningen stavas produktionsfaktorer.

Förra året rusade virkespriserna med över 100 procent på sex månader, samtidigt som problem i leveranskedjorna sinkade produktionen. Det gav merkostnader, försämrad lönsamhet och har lett till att samtliga tillverkare antingen höjt sina fasta priser, eller satt indexreglerade priser, på nya hus.

– Vi har varit tvungna att höja priserna och följa utvecklingen. Men vi har inte varit i närheten av att matcha de prisökningar som drabbat oss, säger Joakim Henriksson på Obos.

Nu har virkespriserna fallit tillbaka. Trots det försätter de totala byggkostnaderna att skena. I oktober ökade byggprisindex med 15,3 procent i årstakt, enligt siffror från SCB. Specifikt för byggmaterial har kostnaderna stigit med 16,6 procent på ett år, trots sjunkande träpriser.

– Vi har ett eget sågverk och bra avtal med Svea skog så virkespriserna påverkar inte oss så mycket. Men vi påverkas av plast, stål, armering, vitvaror och värmepumpen, som stigit omotiverat mycket i pris, säger Kent Johansson på Älvsbyhus.

Ur ett marknadsperspektiv är industrialiseringen av Norrbotten en ljusglimt.

Just nu råder kompakt mörker i branschen. Den främsta ljuspunkten, som de tre företagen återkommer till, är att det fortsatt råder bostadsbrist i Sverige.

– Det jag hoppas skiljer sig från 90-talet är att den krisen varade i åtta år. Jag tror inte den här krisen blir lika lång. 2023 kommer vara väldigt tufft, men det positiva är den långsiktiga bostadsbristen och det eftersatta behovet av småhus, säger Joakim Henriksson på Obos.

– Ur ett marknadsperspektiv är industrialiseringen av Norrbotten en ljusglimt. Den är inte konjunkturdriven utan behovsdriven. Utöver det är det svårt att se ljusglimtar just nu, säger Fredrik Anheim på Anebyhus.

Läs även