logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo
star Bookmark: Tag Tag Tag Tag Tag
Sweden

Dammägare ifrågasätter om prövningarna är opartiska

I en redogörelse för ett seminarium i organisationen Dam removal Europe, figurerar en av länsstyrelsens handläggare under titeln
I en redogörelse för ett seminarium i organisationen Dam removal Europe, figurerar en av länsstyrelsens handläggare under titeln "regional authority" bredvid organisationen Sportfiskarnas kampanjlogga "ge fan i våra vatten". Bilden och redogörelsen anmäldes till länsstyrelsens jurist men godkändes. Bilden är maskerad.

En granskning som NA gjort visar att flera av handläggarna är engagerade i sammanhang som på olika sätt är positiva till dammrivningar.

 Från och med 1 januari 2019 måste alla ägare till vattenkraftverk och regleringsdammar i Sverige söka ett tillstånd hos länsstyrelsen om de vill att dammen eller kraftverket ska finnas kvar. Det finns två alternativa tillvägagångssätt för att ansöka om sådan miljöprövning, oavsett om det är omprövning, ny tillståndsprövning eller utrivning av vattenverksamheten. Det kan ske antingen via anmälan till länsstyrelsen för nationell plan för miljöprövning av vattenkraften eller direkt till mark- och miljödomstolen.

Det enklaste är att söka via länsstyrelsen. Men många vattenkraft- och dammägare ifrågasätter nu om prövningen via länsstyrelserna verkligen får en opartisk handläggning eller om den sköts av personer som har egenintresse i att dammar och småskalig vattenkraft rivs. I en artikelserie i tidningen Land Lantbruk i somras, granskades bisysslorna hos flera av länsstyrelsens vattenvårdshandläggare. Det visade sig att flera har en nära koppling till organisationer som Sportfiskarna, Älvräddarna och nätverket Dam Removal Europe. Alla tre organisationerna har tydligt tagit ställning för att dammar bör rivas ut till förmån för fri vandring för fisk, särskilt öring.

I en skrivelse till länsstyrelsen påpekar en dammrättsägare i Laxå att en vattenvårdshandläggare finns med i ett sammanhang som Sportfiskarna också figurerar i. Det är en presentation av nätverket Dam removal Europe, som är ett europeiskt aktivistnätverk för dammrivningar. Handläggaren presenteras vid en konferens i Spanien 2016 som "Örebro County Admin" och "Regional Authority". Handläggaren presenteras även på samma bild som organisationen Sportfiskarnas kampanj "Ge fan i våra vatten". Bakom presentationen på seminariet står en lärare på Karlstad universitet.

Länsstyrelsens svar på kritiken är att, utifrån vad som framkommit, konstatera att vattenvårdshandläggaren inte har något uppdrag eller utövar någon verksamhet som kan rubba förtroendet för opartiskhet i arbetet eller som kan skada myndighetens anseende. Svaret är skrivet av länsstyrelsens chefsjurist Anna-Mia Johansson.

En annan vattenvårdshandläggare på samma myndighet, var tidigare redaktör för organisationen Älvräddarnas tidning under tre år. Samma person var också huvudansvarig på det konsultbolag som Sveaskog anlitade inför rivningen av Bergvattnets damm i Tiveden. Handläggaren tillhör landslaget för flugfiske.

En tredje vattenvårdshandläggare vid länsstyrelsen i Örebro representerade än en gång nätverket Dam Removal Network vid organisationen Sportfiskarnas seminarium "Fria fiskvägar i Lagan" i maj 2017, där det konstaterades att man "kommit mycket längre med dammrivningar i Europa än i Sverige".

Samma person som arbetade som konsult inför Sveaskogs rivning av Bergvattnets damm i Tiveden, är nu ansvarig för nationella vattenplanen på länsstyrelsen. Arkivbild.

Länsstyrelsen välkomnar granskning av myndigheten.

– Det är bra att vi får prata om det, och jag vill gärna sätta det i ett större sammanhang. Det är otroligt viktigt att vi uppfattas som opartiska, säger länsrådet Anna Olofsson.

Länsstyrelsens verksamhet ska bygga på tre fundament: rättssäkerhet, saklighet och opartiskhet.

– Det är frågor som vi behöver ha aktuella i en organisation hela tiden. Ibland är det tydligt vad som gäller, ibland kan det vara svårare, säger Anna Olofsson.

Länsstyrelsen ska omsätta nationell politik i ett regionalt sammanhang.

– Det som är lite unikt för länsstyrelsen, är att vi har en rad olika mål, som ibland faktiskt inte hänger samman. Utifrån ett helhetsperspektiv ska vi göra sammanvägda bedömningar. Vi är den enda myndigheten som har ett sånt uppdrag, och det är inte alltid enkelt, säger Anna Olofsson.

Är ni direkt underställda rikspolitiken eller finns ytterligare en statlig nivå som delegerar ner till er?

– Vi är direkt underställda rikspolitiken, men vi  utför också uppdrag via nationella myndigheter. Men man ska komma ihåg att vi är en självständig myndighet. Så oaktat varifrån uppdraget eller pengarna kommer ifrån, så är det vi i länsledningen som ansvarar för hur vi tar oss an de uppdragen.

Av rättssäkerhetsskäl bör hanteringen vara enhetlig på alla länsstyrelser över hela landet, så länsstyrelserna samverkar.

Alla beslut som fattas görs på delegation av landshövdingen. Varje enhet och avdelning har i sin tur en delegationsordning.

– Ingen har fritt mandat att fatta beslut. Våra medarbetare fattar beslut på uppdrag och utifrån lagstiftning. De gör det utifrån sin roll som statstjänstemän.

Hur kontrolleras det?

– Vi för en kontinuerlig dialog om vad det innebär att vara anställd vid en statlig myndighet i Sverige. Våra värdeord är att vi ska vara serviceinriktade, samverka, vara rättssäkra, attraktiva och drivande.

I botten finns den statliga värdegrunden, som utgår från förvaltningslagen. Alla medarbetare utbildas i detta, senaste året har vi haft  särskilt fokus på bisysslor och användning av sociala medier.

– Medarbetarna är skyldiga att anmäla eventuella bisysslor. Både vid anställningen, men även fortsättningsvis. Frågan återkommer vid alla medarbetarsamtal och varje bisyssla prövas.

Länsrådet Anna Olofsson välkomnar granskning av medarbetarnas bisysslor.

I länsstyrelsens pågående visionsarbete beskrivs uppdraget.

– Vad är vårt uppdrag och hur ser andra på oss? Det är otroligt viktigt att vi uppfattas som opartiska. Vi ska vara en neutral aktör och våra medarbetare är  medvetna om det svåra uppdrag vi har när det gäller målkonflikter. Det kräver också att vi samverkar internt och är ödmjuka.

Kan man som handläggare vara opartisk om man samtidigt är aktiv i en förening som finns på ena sidan?

– Grunden för det man ska göra är uppdraget. Även om man är med i en förening, så är det ju inte det man gör på myndigheten. Det måste man skilja på.

Och hur gör man det?

– Så länge man utför de arbetsuppgifter man har utifrån hur vi definierar vårt uppdrag, kan inte jag ha så mycket att säga om vad våra medarbetare gör på sin fritid. Vi har gjort bedömningen att de kan hålla isär det.

Enligt Anna Olofsson granskas verksamheten och medarbetarna noga i detta avseende.

– Vi vill vara granskade, om granskningen är saklig och opartisk. Det är en viktig del av vårt arbete och vi måste ta det på största allvar. I förlängningen handlar det här om förtroendet för vår myndighet, för den statliga förvaltningen och för demokratin.

I en debattartikel efter tidningen Land Lantbruks granskning av medarbetares bisysslor i somras, kallade landshövdingen granskningen för "smutskastning". Vad anser du?

– Jag tycker det är olyckligt att hänga ut enskilda medarbetare.

Men är det att hänga ut när vi beskriver något som de står för?

– Våra medarbetare är här för att göra en arbetsuppgift och de gör den på uppdrag av oss. Vi ska säkerställa att de gör det utifrån den lagstiftning vi har. Så länge de gör det, kan jag inte se att det finns skäl att ange dem med namn. Sedan måste man få granska våra bisysslor. Men det finns en gräns som är passerad, när man hänger ut medarbetare med namn.

Det är enligt Anna Olofsson aldrig en enskild medarbetare som har ett eget ansvar.

– Med exempelvis nationella vattenplanen kommer en arbetsgrupp med fem handläggare att jobba. Där finns det inte utrymme för enskilda medarbetare att agera på egen hand. Det kan jag gå i god för.

Det finns en oro för att hanteringen inte kommer att vara opartisk. Kan man höra av sig till er om man är orolig?

– Ja det är klart. Vi jobbar med öppenhet. Om man upplever att man på något sätt inte blir behandlad som man ska så ska man höra av sig.

Anna Olofsson försäkrar att handläggningen av anmälningarna till den nationella vattenplanen har skett, sker och kommer att ske objektivt och utifrån det regelverk som beslutats av riksdag och regering.

–  Bilden av att rivning av dammar görs som en del av andra intressen än den demokratiskt beslutade, nationella vattenpolitiken är skev och missvisande, säger hon.

Fakta: Definition av bisyssla

En bisyssla är i princip allt som en statsanställd tillfälligt eller permanent ägnar sig åt vid sidan av sin anställning, och som inte kan hänföras till privatlivet. Det kan innebära att man arbetar extra vid sidan av sin anställning, utövar uppdrag eller bedriver egen verksamhet vid sidan av sitt ordinarie arbete.

Det är utan betydelse om bisysslan ger ekonomisk ersättning eller inte. Det är också utan betydelse om man är tjänstledig från sin anställning eller har semester under bisysslans utövande.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

Fakta: Dam Removal Europe

Dam Removal Europe är ett europeiskt, löst sammansatt nätverk av organisationer som arbetar för att riva dammar. Dam Removal Europe samarbetar med fem olika NGO’s, det vill säga icke-statliga organisationer. Organisationerna som anges är: WWF i Holland, Schweiz och Finland, Rivers Trust, European Rivers Network, Rewilding Europe och the World Fish Migration Foundation. I Sverige har nätverket ordnat en konferens i Hudiksvall i samarbete med Karlstads universitet. Målet är att "återställa så många floder som möjligt på hela europeiska kontinenten".

Källa: damremoval.eu

.

Themes
ICO