logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo
star Bookmark: Tag Tag Tag Tag Tag
Sweden

Filip, 17, dog i sömnen – hjärtat stannade plötsligt

Filip Hilmersson, 17, levde för sina vänner och drömde om att bli skådespelare.

Han drömde också om att ta studenten sommaren 2019.

Men i september förra året dog Filip plötsligt.

Då bestämde sig mamma Maria Hilmersson för att slutföra det som sonen hade påbörjat.

I september förra året reste Maria Hilmersson, 52, till Rhodos för att hälsa på en av sina söner som bor där.

Kvar hemma i Göteborg var yngste sonen Filip Hilmersson, 17, med sin mormor.

Fredagen den veckan dog Filip i sömnen till följd av ett hjärtfel och mor och son skulle aldrig komma att träffas igen.

Maria berättar att hon har tre söner men att hon och Filip hade ett speciellt band.

Ett inlägg på Instagram som Filip skrev om sin mamma. Foto: Instagram

De stod varandra nära och hade ständig kontakt, men över en natt slets bandet itu och Filip försvann.

– Jag och Filip hade ett mycket speciellt och nära band. Så det har varit oerhört svårt. Oerhört svårt, säger hon.

Drömde om att bli skådis

Filip beskrivs som en social kille som älskade livet men samtidigt levde med en ångestproblematik som visserligen var under behandling men kanske inte tillräckligt, enligt mamma. Däremellan levde Filip för att hjälpa andra och han drömde om framtiden.

– Filip var en otroligt levnadsglad och positiv kille och det allra viktigaste var att måna om sina vänner – de var det enda som betydde något. Mådde någon dåligt så ställde han upp, dygnet runt, och sen att han själv mådde dåligt... säger Maria, och funderar.

– Han hade en ångestproblematik som han behandlades för. Han stod på en hel del ångesttabletter och väntade på att få mer hjälp men annars funkade det jättebra. Han var otroligt glad, positiv och älskade verkligen livet. Han hade framtidsvisioner. Han ville komma in på teaterlinjen, fortsätter hon.

Ett delmål på vägen för Filip var att ta studenten i juni 2019 och därmed kliva ut i vuxenlivet.

En dröm som plötsligt försvann i september förra året men som med en mammas goda vilja gick att återställa så gott det går.

Mor och son tillsammans. Foto: Privat
Maria och Filip stod nära varandra. Foto: Privat

”Jag hade inget val”

Ja, mamma Maria ville annat och för två veckor sedan tog hon studenten i Filips ställe. 

– Det var ett måste för mig. Filip hade aldrig förlåtit mig annars. Det var en nödvändighet. Jag har planerat det i detalj hela året, berättar hon.

Iklädd studentmössa, utrustad med ett studentplakat och omgiven av sonens vänner och klasskamrater gjorde Maria allt som sonen hade drömt om att göra.

Kan man säga att du tog studenten åt honom?

– Precis, det var det jag gjorde. För studenten var något som han pratade om jättemycket och länge, och det var något som var så viktigt för honom. Han såg fram emot det. Så när det här tragiska hände fanns det inget tvivel att jag skulle göra det åt honom.

Mamma Maria framför studentflaket, där Filips namn fanns med. Foto: Privat

Även Filips klass involverades.

Under planeringen av livets, dittills, kanske största och viktigaste dag fanns Filip hela tiden i centrum.

– Det var en självklarhet för hans klass att han var med i planeringen hela tiden. De sa att det är jätteviktigt att han tar studenten där, för det var en milstolpe för honom, säger Maria.

Filip på studentflaket. Foto: Privat

Så hedrades Filip

Under en ceremoni firade klasskamraterna, samt Maria, studenten och i lokalen fanns Filips studentmössa, ljus och minnesböcker och ett fotografi på Filip. Klasskamraterna skrev i Filips mössa, som sig bör, och längst fram på flaket under kortegen satt Filips eget plakat. På ett lakan fanns Filips namn skrivet.

Allt var som vanligt men ändå inte.

– Ja, han var med! Det var så starkt, det kändes som att han var närvarande. Det var nästan som att man såg honom där. Jag kunde se honom där, som kung på flaket, säger Maria.

Det är väldigt fint men måste ha varit svårt för dig som förälder, också?

– Otroligt starkt, och otroligt svårt. Jag förstår inte hur jag skulle kunna klara av att ta mig igenom dagen, jag fick be om någon slags extra styrka och kraft. Det var skittufft men på något sätt tog jag mig igenom det, för Filips skull.

Filips studentmössa. Foto: Privat
Klasskamraterna signerade studentmössan, precis som traditionen säger. Foto: Privat

Efter studentkortegen åkte familjen till Filips grav för att sjunga studentsånger, spela ett par Avicii-låtar och placera ut ljus. Därefter väntade studentfest hemma hos familjen.

En dag som blev så bra som den bara kunde bli mitt i allt det sorgliga.

– Filip var närvarande, alla skålade och jag höll tal, säger Maria. 

Från studentfesten som anordnades till Filips minne. Foto: Privat
Maria skär upp av tårtan. Foto: Privat

Sonens sista dygn i livet

Familjen bor på Hisingen i Göteborg men favoritlaget för Filip var AIK från Stockholm och efter hans död hörde klubben av sig.

– Jag fick ett mejl från deras ordförande som beklagade sorgen. Han hade sett på internet och det hade kommit till hans kännedom. Filip hade varit jättelycklig. Jag försökte göra allt så som Filip hade velat att jag skulle göra, säger Maria.

Som har haft ork nog att låta sonen leva vidare genom henne. Det har varit dyrköpt ork men hon säger att det heller inte fanns något val.

Maria vid Filips grav. Foto: Privat

Dödsdagen, troligtvis natten mellan den 20 och 21 september 2018, lever också kvar färskt i minnet. Maria på Rhodos, sonen Filip hemma i Göteborg. Filip hade haft ett videosamtal med en kompis mellan 02:00 och 03:00 den natten.

– Och det var precis som vanligt, det var inget konstigt, säger Maria.

Plötsligt förändrades livet i en handvändning.

– Ja, från att vara världens gladaste och piggaste kille till att inte finnas längre. Det är helt ofattbart, säger Maria och minns.

– Bara dagen innan hade jag ett samtal med honom via Face time (videosamtal, reds anm.) Och han sa att jag skulle njuta av mina sista dagar och så ses vi snart.

Tänker du ofta på det samtalet?

– Ja, mycket ofta. Han var på Kreta i somras och skickade lite filmer då, där han pratar och så, och det är helt fruktansvärt att titta på. Och jag tänker: ”Hade detta hänt om jag hade varit hemma?” Jag har väldiga svårigheter med det.

Lyssna på delar av Marias tal om sonen Filip i tv-spelaren ovan.

All rights and copyright belongs to author:
Themes
ICO