logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo
star Bookmark: Tag Tag Tag Tag Tag
Sweden

:Framtidsspanaren: Generationen som alltid lämnar dörren öppen

Framtidsspanaren John Mellkvist om hur X-generationen kom att bli generation dubbelmoral.

Generationsstudier bygger på utgångspunkten att varje generation formas av olika genomgripande omvärldshändelser i de formativa sena tonåren – krig, sociala- eller tekniska revolutioner, finanskriser, större reformer och så vidare.

Det har nu en tid varit så stort fokus på yngre och äldre generationer, att det är lätt att glömma bort oss som lever i vakuumet däremellan. Den grå eller gyllene medelåldern, lite beroende på hur man ser på tillvaron. Om "yngre" avser millennials (födda 1981-2000) och generation Z (födda från 2001) och "äldre" står för baby boomers (1946-64) och den tysta generationen (1927-1945) så är dagens medelålders representerade av X-generationen (1965-1980).

Då jag själv är född 1972, brukar jag lyfta fram X-generationen som åldersgruppernas medlande mellansyskon, och därför en utmärkt plattform att panorera över de olika åldersspannen utifrån.

Erica, en av mina kollegor (och millennial), noterar alltid med stor förundran hur jag ofta glömmer att stänga dörren efter mig när vi går in i ett konferensrum. Vad då glömmer? Det är en generationsfråga, säger jag då. I min generation gillar vi öppna dörrar. För om jag ska sammanfatta min generation med ett enda ord, så säger jag frihet.

Genomslaget för dubbelarbetande föräldrar gjorde att vi som växte upp under 70- och 80-talet fick uppleva mycket frihet, i bästa fall under ansvar. Men också allt fler skilsmässor, ofta orsakade av en mamma och en pappa i bråk om livspusslet, eller någon av de ideologiska konflikter som formade deras generation. Resultatet blev självständiga, men också pragmatiska barn som vant rörde sig mellan två adresser, helt trygga med att hos mamma gäller si och hos pappa tycker vi så.

Frihet och öppenhet blev viktiga begrepp för den generation som i vuxen ålder fick se världen tina upp genom slutet på kalla kriget, Sovjetunionens fall, EU:s genomslag – men framförallt – internets tillkomst. Möjligheten att nå vem som helst, när och var som helst, hade en förtrollande effekt – så stark att även kontorsväggarna fick ryka i den fysiska miljön. Ja, också i hemmen var det öppna landskap som gällde.

I arbetslivet blev självtillräcklighet normen för generation X. Man valde att lita på individer, inte företag – då dessa, liksom politiska partier alltid har dolda agendor, vilka man givetvis genomskådar med sina sunt cyniska glasögon. Reklamtrötthet är ett typiskt X-begrepp. Det är även låneuttryck som "after work" och "work hard, play hard". Arbete ska vara hårt och det balanseras bäst upp med en rejäl barrunda fredag kväll, som i sin tur kompenseras med ett hårt träningspass lördag morgon.

Frihetens och oberoendets betydelse för denna generation, gör att företag som erbjuder flexibla arbetstider och stora individuella anpassningsmöjligheter står högt i kurs. Det här är en grupp som genomlevt stora teknikgenombrott, som både hemdatorer och IT-revolutioner, och som därför är digitalt nyfikna och inte räds förändringar. Snarare ses förändring som en regel.

Men det är också något av en "generation dubbelmoral". En typisk X:are håller med om att en hållbar utveckling är viktig och känner sig tidsenligt klimatorolig – men har även fått smak för lågprisflygets utveckling och har därför svårt att moralisera bort sin efterlängtade semesterresa till Los Angeles. Dessa kan tänka sig att ta uppdrag för tobaksjätten, med motiveringen att det bara är ett jobb. De klickar på kvällstidningarnas sensationsvinklade länkar för att i nästa andetag klaga över klickbete-journalistiken. Kanske lyfter samma person också en hög lön för att hjälpa diverse storföretag öka sina vinster genom galopperande konsumtion, men röstar ändå politiskt "där hjärtat sitter".

Den obligatoriska revolten mot föräldragenerationen skedde i form av en ironisk twist på idealistiska babyboomers förnumstiga moralkakor. Att verkligen mena allvar blev en tacksam angreppspunkt för en hel generation skämtare och busfrön, som exempelvis humorkollektiven Killinggänget och Grotesco.

Men det går även här att dra en frihetsväxel. X-människan är patologiskt rädd för innerlighet, och vill som sagt alltid ha ett kryphål om det skulle bli allvar.

En av mina utmaningar i arbetet med åldersfrågan, är just de egna generationskompisarnas regelmässiga misstänksamhet mot att jag gör detta på eget initiativ – och inte för ett snuskigt högt arvode på uppdrag av en stor, kapitalstinn pensionsbjässe.

John Mellkvist är PR-konsult och framtidsspanare på Mindmakers PR, och har fått stor uppmärksamhet för sitt arbete med att minska ålderismen.

Themes
ICO