logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo logo
star Bookmark: Tag Tag Tag Tag Tag
Sweden

Per Bjurman: Min generation är de sista idioterna

KRÖNIKA/NEW YORK. Det är synd om mig.

Ja, inte bara mig.

Det är synd om alla som tillhör min generation.

Vi är ju de sista idioterna. De sista som levt i, och minns, en värld som inte finns längre. De sista som inte vuxit upp i det nya, digitaliserade tidevarv man i praktiken måste vara född in i för att till fullo förstå och klara av att navigera i helt naturligt.

Mänskligheten har sett många paradigmskiften som förändrat villkoren för vårt varande i grunden. Ett ägde rum när våra förfäder lärde sig göra eld, ett annat när de uppfann hjulet – och ytterligare ett när GB-glass lanserade Piggelin.

Men få har varit så dramatiska som det som ägt rum de senaste decennierna. Det har öppnat en regelrätt ravin mellan nu och då – och vi över 30 står med fötterna på varsin sida om den ravinen. Medan den fortsätter vidgas, månad efter månad.

Problemet är inte att vi inte förstår och kan tillgodogöra oss de tekniska landvinningar samtiden i ständigt accelererande takt dukar fram. Hey, det var vi som skapade denna nya värld, ynglen ska inte inbilla sig att de kan lära farsan göra barn. Några av oss har rentav utvecklat en religiös fäbless för modern teknik och reagerar som arkitekter som hittat nya terrakottasoldater i kinesiska gravar varje gång Silicon Valley torgför ännu en smartphone-modell. Dem ber vi dock om ursäkt för. De är fåniga.

Men vi har, som de sista i historien, ett ofrånkomligt handikapp visavi alla som fått den moderna världens koder och seder och teknologiska underverk med bröstmjölken. Det vi spärrar upp ögonen inför och betraktar som sensationellt är, och kommer alltid vara, vardag för dem. Som papperstidningar, snurrskiva på telefonen och den numer helt stendöda idén att man kan ha olika uppfattningar utan att hata och hota varann var för oss.

Mest alarmerande för det grånande släktet är dock just det faktum att den verklighet som var vår upphört att existera. Det betyder att våra erfarenheter, våra grundreferenser, vårt tänkesätt, vårt tempo, själva vår livsstil inte har bäring längre.

Snart kommer vi betraktas på samma sätt som 1400-talsmänniskor betraktas av oss.

I någon mån kanske alla som blivit äldre i alla tider känt likadant när nya generationer checkar in i det allmänna medvetandet, jag har klara minnen av att en mig närstående ingenjör såg vissa av mina favoritlåtar med Stones och Ebba Grön som otvetydiga belägg för att civilisationen som han kände den hade rasat samman, men faktiskt – skillnaden mellan 2019 och låt säga 1985 är större än skillnaden mellan något annat jämförbart tidsspann.

Fast vi får väl alla göra som min vän Hajen förslår; jobba ihop lite stålar några år till och sen sätta oss på en veranda i Mexiko och röka cigarr och låta världen fortsätta utan vår aktiva medverkan.

Då kommer det inte vara synd om oss mer.

Per Bjurman

PLUS • IK Brage (fotbollslag) Vilka underbara, underbara rapporter som ständigt fortplantar sig över Atlanten om fotbollslaget mitt hjärta aldrig slutar slå för. Lennart Johansson Pokal på Vallen 2022, det har jag sagt länge!

MINUS • Game of Thrones (tv-serie) Gubben insisterar, det här är bara trams. Men så tillhör han, som framgår ovan, en svunnen tid också…

Themes
ICO