Det är uppenbart att frågan om lyrikens roll fortsätter att vara ett relevant ämne även i vår tid. Men samtidigt som dikten fått ett uppsving tycks intresset framför allt handla om själva skapandet. Vilken roll har poesin om alla vill bli poeter, men ingen vill läsa? frågar sig Elin Käck på världspoesidagen.
I en tid som präglas av kriser, från geopolitiska till ekonomiska, och som utmärks av en alltid närvarande medvetenhet om en pågående klimatkris, är det lätt att börja tvivla på konstens centralitet. Vad kan konsten spela för roll när det pågår brinnande krig och katastrofer? Samtidigt har det genom historien ofta framhållits att konsten är särskilt viktig under sådana omständigheter. Men vad kan den egentligen bidra med? Just poesin ställs ofta i motsats till sådant som spelar roll på riktigt, som vore den enbart ett ornament. Kanske är det därför som poeter själva i så hög grad och så återkommande har brottats med frågan om poesins roll i samhället. De svar de kommit fram till är många och skiftande, men likväl belysande för hur vi kan försöka förstå konstens funktioner.
