Waldemarsudde lyfter fram fyra framstående landskapsmålare kring förra sekelskiftet. De hyllades och deltog i viktiga utställningar. Trots det hamnade de senare i skymundan och har sällan visats.
När det bästa av svensk konst skulle visas upp i USA 1912 fanns där vid sidan av konstnärer som prins Eugen, Anders Zorn, Bruno Liljefors och Carl Larsson även en kvinna: Anna Boberg. När hennes målningar av landskapet vid Lofoten anlände till New York var det en nyhet som särskilt uppmärksammades i New York Times. Men trots att Anna Boberg (1864–1935) vid sin tid var en av Sveriges internationellt mest erkända landskapsmålare har hon fått en undanskymd plats i konsthistorien.
Berättelsen om Anna Bobergs liv är fascinerande. Hon ingick i dåtidens kulturetablissemang, hon var granne och god vän med landskapsmålaren prins Eugen på Djurgården, hon umgicks med andra kungligheter, hon gjorde mängder av utlandsresor och hon arbetade inom en rad olika konstnärliga genrer.
