Sverigedemokraterna vill införa en ny sorts samhällstjänst för ungdomar som är på väg att sugas upp i den gängkriminella värden. Utöver att ungdomarna får göra nytta och sin karaktär danad ska arbetsuppgifterna också vara sådana att de unga får sänkt status i gängkriminella kretsar och därför löper mindre risk att dras in i eller avancera i dessa.
Ungdomarna ska exempelvis sysselsättas med att snygga upp bostadsområden genom att exempelvis sanera klotter, skrapa tuggummin eller plocka skräp och fimpar. De kan också sättas in på sådant som att skura toaletterna på den skola där de själva är elever.
Kombinationseffekt
Tanken bakom initiativet är att det ska ge en kombinationseffekt – ungdomarna fostras in i goda arbetsrutiner i stället för att driva runt och hitta på ofog samtidigt som arbetsuppgifterna är av ett slag som motverkar den machostatus många försöker bygga upp kring sig själva för att framstå som tuffa och platsa i de gängkriminella miljöerna.
– Det är en form av samhällstjänst med vad jag kallar statusnedbrytande syfte. Det ska ske i anslutning till den miljö som man i vanliga fall kanske begår brott inom. Jag tror inte att man är jättekaxig om man tvingas skura toaletter på skolan man går på, resonerar SD:s rättspolitiska talesperson Tobias Andersson.
Flera kriminalpolitiska förslag från SD i valrörelsen
I valrörelsen har flera nya kriminalpolitiska förslag presenterats av Sverigedemokraterna som redan för ett par mandatperioder slog fast som målsättning att man ska bli lika berömd för sin kriminalpolitik som för sin migrationspolitik.
Nyligen berättade SD-ledaren Jimmie Åkesson att man i en eventuell konservativ regering efter valet vill driva igenom ett namnbyte på Kriminalvården till Straffverket för att göra upp med de vänsterflummiga idéer som genomsyrat kriminalpolitiken de senaste 50 åren. Straff är det primära, rehabilitering det sekundära medan begreppet vård överhuvudtaget inte ska anses höra hemma i hanteringen av brottslingar utom inom rättspsykiatrin.
Vill sänka straffbarhetsåldern till 13 år
Ett annat SD-förslag är att sänka straffbarhetsåldern från nuvarande 15 till 13 år. Man vill också rensa upp i den flora av ungdomsvård, ungdomstjänst och ungdomsövervakning som många kriminella ungdomar kommer undan med idag och i stället inrätta strängare ungdomsfängelser.
Men det räcker inte, menar Tobias Andersson. Det behövs ett komplement för dem som befinner sig i gränslandet mellan antisocialitet och fullt utvecklad kriminalitet som livsstil.
– Vi tror att det behövs någonting mer, och då i form av samhällstjänst som riktar sig mot de som helt enkelt är väldigt unga, som i dag kanske inte ens är straffbara.
Ska bryta osunda normer
Tanken är att samhällstjänst i form av ur ungdomarnas eget perspektiv omanliga arbetsuppgifter ska bryta deras osunda normer. Man ska skämmas lite inför kompisarna i gänget och sjunka i deras aktning. Det minskar risken för att man helt sugs in i den gängkriminella miljön.
Förslaget tar avstamp i att den grova kriminaliteten går allt djupare ned i åldrarna, framför allt bland invandrare i landets allt fler och alltmer problemtyngda så kallade utanförskapsområden. Media med skattefinansierad public service i spetsen kritiseras också för att hjälpa till att dra ned unga i kriminalitet genom att glorifiera så kallade gansterrap. SD-initiativet är tänkt att få motsatt effekt.
– Tyvärr har vi ett läge med allt yngre som begår brott. Det finns varningsrapporter om alltifrån nioåringar, och där uppstår en situation där de naturligtvis inte ska sitta på Kumla. Då tror jag att den här typen av samhällstjänst skulle fylla en funktion, berättar Tobias Andersson för TT.
Unga brottslingar är de som har allra högst återfallsfrekvens. Det är samtidigt i ung ålder som utsikterna är störst att bryta kriminella vanor och styra in brottslingen på ett laglydigt liv.
