Sweden
This article was added by the user . TheWorldNews is not responsible for the content of the platform.

Sen islossning för ärans och hjältarnas språk

Johan Hinric Lidén (1741–1793).
Johan Hinric Lidén (1741–1793). Foto: Uppsala universitets konstsamlingar

Av de författarskap som lyftes fram i den första översikten över Sveriges litteratur är de flesta i dag saligen bortglömda. Inte desto mindre ger detta sena 1700-talsverk, som först nu nått tryckpressarna, en avslöjande belysning av en viktig brytpunkt i den svenska poesins och vitterhetens historia.

Järnhårt språk blev brutet. Med dessa ord karakteriserar Esaias Tegnér i sin stora dikt till Svenska Akademiens 50-årsjubileum 1836 den gustavianska epokens bidrag till den svenska kulturens utveckling. Om orden ”järnhårt språk” erinras man ofta när man läser det verk som har betecknats som den första svenska litteraturhistorien, men som först nu i samlat skick nått fram till tryckpressarna. Det är Uppsalaprofessorerna Johan Hinric Lidéns och Eric Michael Fants ”Historien om svenska poesin och svenska poeter”. Denna titel är en modern uppfinning. Ty verket benämndes oftare ”Historiola Litteraria Poëtarum Svecanorum”, eftersom den är skriven på det latin som var den europeiska lärda kulturens självklara modersmål vid den tid då dess sju delar tillkom, åren 1764–1801. Ordet ”historiola” är diminutiv – ”liten historia”, således – och denna titel, som användes av författarna själva, speglar troget den ödmjukhet och blygsamhet som kännetecknar verket.